← Till Tidningen Global
Nyheter

Globala klimatinvesteringar når inte mål

Ett av budskapen vid konferensen i Sydkorea var att det behövs fler investeringar för anpassningsåtgärder, som det projekt denna grönsaksodlare i Antigua har genomfört.

De globala investeringarna för att hantera klimatförändringarnas effekter har ökat kraftigt på senare år, men siffrorna ligger fortfarande långt efter målsättningarna. Det var budskapet vid det senaste mötet för FN:s gröna klimatfond som hölls i Sydkorea.

KLIMAT Klimatinvesteringarna har ökat från en siffra på motsvarande 360 miljarder dollar 2012, till närmare 600 miljarder dollar förra året. Men trots denna kraftiga uppgång är det fortfarande långt kvar till de 3 000 miljarder dollar om året som är målet till 2030, i syfte att kunna hålla den globala temperaturökningen till under 1,5 grader Celsius.

Förra veckans konferens i Sydkorea hade privata investeringar i fokus och lockade deltagare från näringslivet, regeringsföreträdare och internationella finansieringsexperter.

Vid mötet påpekade klimatfondens chef Yannick Glemarec att världen drastiskt måste öka investeringarna både för att anpassas sig till, och motverka, klimatförändringarna. Samtidigt påpekade han att det är ett område med enorma investeringsmöjligheter, och sade att konferensen mål var att förmå de investerare som sitter på enorma resurser att öka sina klimatinvesteringar i världens utvecklingsländer.

Mötesdeltagarna påpekade att det förblivit särskilt svårt att locka investerare att satsa på anpassningsåtgärder inom exempelvis jordbruket.

– På global nivå är investeringarna kraftigt inriktade på begränsande åtgärder och mindre på anpassning, sade Barbara Buchner, som är ordförande för klimatfinansieringsprogrammet vid den globala tankesmedjan Climate Policy Initiative, CPI.

Enligt henne visar uppgifter från CPI att privata investerare sedan början varit mer intresserade av att satsa på projekt som syftar till att minska utsläppen, som förnybar energi och transportsatsningar. Detta i stället för projekt som exempelvis gynnar skogs- eller jordbruk. En av orsakerna är enligt Barbara Buchner att det ofta saknas kunskaper om hur sådana satsningar ska kunna bli vinstgivande.

– Begränsande projekt är å andra sidan mer investeringsvänliga då tekniken redan finns och det därför bara går att investera i dessa. Effekterna av dessa investeringar är dessutom mer direkta och synliga, sade hon.

Andra experter lyfte fram hur viktigt det politiska ledarskapet är. Afrika är exempelvis i behov av infrastruktursatsningar till ett värde av mellan 130 och 170 miljarder dollar om året, summor som de offentliga finansieringarna inte kommer att kunna nå upp till. Det innebär att det krävs privata investeringar.

Men Koffi Klaousse, vid infrastrukturfonden Africa 50, sade att affärsmöjligheterna är begränsade för investerare.

– Vi har mängder med projekt, men mycket få som innebär en affärsmöjlighet för den privata sektorn, sade Koffi Klaousse, och tillade att det behövs politiska satsningar för att ändra det förhållandet.

Jamaicas premiärminister Andrew Holness kunde samtidigt lyfta fram att hans lilla land lyckats locka till sig nästan en miljard dollar från privata investerare.

– Klimatförändringarna innebär en katastrof för oss. Men om vi antar utmaningarna kan det också innebära en möjlighet. Om vädret blir hårdare måste vi bygga en mer motståndskraftig och klimatsmart infrastruktur och mobilisera mer offentliga privata resurser för detta, sade Andrew Holness.