← Till Tidningen Global
Nyheter

Experter oeniga om Abiy Ahmeds betydelse

2015 inleddes stora, regimkritiska protester i regionen Omoria.

Vissa ser honom som en frisk fläkt, en visionär och fredsmäklare på Afrikas konflikthärjade horn. Andra anser att Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed har fått draghjälp, och att det var folkrörelser som banade väg för den förändring som nu gett honom Nobels fredspris.

NOBELS FREDSPRIS 43-åringen var redan på förhand favorittippad att få priset. Utnämnandet, som meddelades i Oslo på fredagsförmiddagen, har fått positiva reaktioner.

– Det är ett stort erkännande för Abiy Ahmeds fredsdiplomati, för hans politik i Etiopien och för regionen, säger den norske Etiopienexperten Kjetil Tronvoll till TT.

Folkrörelserna

Andra reser vissa frågetecken.

– Jag tycker att man glömmer de krafter som har varit drivande bakom Abiy Ahmeds framgångar, säger Redie Bereketeab, konfliktforskare vid Nordiska Afrikainstitutet.

Han påpekar att det var stora, folkliga protester som ledde till regimskiftet våren 2018, då förre premiärministern Hailemariam Desalegn plötsligt avgick och ersattes av Abiy Ahmed.

– När han tillträdde som premiärminister hade unga folkrörelser, som Qeerroo, demonstrerat och strejkat för politisk och demokratisk förändring i Etiopien i flera år.

2015 utbröt stora protester i Abiy Ahmeds hemregion Oromia – en av nio självstyrande etniska regioner i Etiopien. Protesterna drevs av rörelsen Sagalee Qeerroo Bilisumaa, ungefär: De ungas röst för frihet, och krävde bland annat större folkligt inflytande och frisläppandet av politiska fångar.

Demonstranterna mötte hårt motstånd. Hundratals personer dödades av säkerhetspolis och tiotusentals greps, enligt Human Rights Watch.

Året därpå blev Abiy Ahmed minister för forskning och ekologi. I februari 2018 valdes han till ledare för OPDO. Det är ett av de fyra partier som sedan 28 år ingår i den regerande koalitionen Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front, EPRDF.

– Abiy Ahmed själv var en del av systemet innan regimen gjorde en helomvändning. På grund av protesterna stod EPRDF inför ett vägval – att ändra kurs eller att låta samhället kollapsa, säger Redie Bereketeab.

"En visionär"

En sak är säker – sedan Abiy Ahmed tillträdde som premiärminister i april 2018 har han knappast legat på latsidan. En rad reformer har införts – internetcensuren har hävts, fall av tortyr inom säkerhetspolisen har lagförts och kvinnors ställning i samhället har stärkts. Tusentals politiska fångar har släppts.

Abiy Ahmed visade också tidigt prov på sin ambition att agera fredsmäklare i en våldshärjad region. 2018 slöts ett fredsavtal med grannlandet Eritrea, som i årtionden hade legat i bitter gränskonflikt med Etiopien.

– Han kom in med en vision om fred och kärlek, och har sedan dess gjort i princip allting rätt. Han har till och med orkat engagera sig i både Sudan och Djibouti. Han är otroligt viktig för Afrikas horn, säger Sigrún Rawat, biträdande direktör på forskningsinstitutet Sipri.

Hon ser inte några problem med att Abiy Ahmed ensam tilldelas priset.

– Fredsavtal och stora reformer är aldrig en persons förtjänst. Det är dessutom givetvis sant att Abiy Ahmed kom in i bilden vid helt rätt tidpunkt, och att tiden för förändring var mogen. Men ofta krävs det att en modig politiker tar det avgörande steget, säger hon.

– Det gjorde han.

Etniska konflikter

För pristagaren Abiy återstår de stora utmaningarna främst på hemmaplan. Parallellt med det senaste årets reformer har etniska motsättningar blossat upp i Etiopien. Konflikter mellan väpnade falanger från flera olika folkgrupper har drivit uppemot tre miljoner etiopier på flykt i landet, enligt Observatoriet för internflyktingar, IDMC.

En svepande formulerad antiterrorlag används dessutom fortfarande för att gripa dissidenter på lösa eller obetydliga grunder, enligt Amnesty International.

– De etiopier som inte anser att han gjort tillräckligt för att stävja de växande motsättningarna skulle nog kunna ha åsikter på den här utnämningen, säger Redie Bereketeab.

Bakgrund: Abiy Ahmed

Abiy Ahmed, 43 år, blev 2015 en central figur i den växande kampen mot landgrabbing, illegalt övertagande av mark, i Etiopien. 2015 till 2016 var han vetenskaps- och teknologiminister, varpå han blev vicepresident i delstaten Oromia.

2 april 2018 tillträdde Abiy som Etiopiens premiärminister. Bara några dagar tidigare hade han tagit över som ledare för partialliansen EPRDF (Ethiopian people’s revolutionary democratic front), som styrt Etiopien sedan 1991. Han leder också partiet ODP (Oromo democratic party), ett av fyra koalitionspartier som utgör EPRDF.

Som ny premiärminister stod han inför utmaningen att både ena den splittrade regeringsalliansen och försöka tillfredsställa olika folkgruppers krav på ökat inflytande. I sitt installationstal bad han ”från botten av sitt hjärta” om ursäkt för att de senaste årens protester lett till att människor skadats och dödats.

Abiy Ahmed har bland annat studerat datavetenskap i Addis Abeba och ledarskap i London och har en doktorsexamen från Institute for Peace and Security Studies i Addis Abeba. Efter inbördeskriget i Rwanda deltog han i fredsbevarande insatser där.

Abiy talar flera av de etiopiska språken och är gift med en kvinna från folkgruppen amhara. Själv är han oromo.

Sedan Abiy blev premiärminister har han lanserat en lång rad sociala, ekonomiska och politiska reformer. Många av dem har hyllats, medan andra har kritiserats. Att han vill ena nationen har av vissa tolkats som anti-federalistiskt och en attack på de lagar som ger olika folkgruppers territorier stora möjligheter till självstyre.

Källa: Africanews, Reuters, Landguiden/UI.