← Till Tidningen Global
Zoom

Utan självstyre – risk för våldsvåg i Kashmir

Studenter i Delhi protesterar mot skrotningen av den särskilda status som indiska Kashmir har under indisk grundlag.

Indiens initiativ att dra tillbaka stora delar av Kashmirs självstyre ökar risken för upptrappat våld i den omtvistade regionen, varnar en expert.
Konflikter och våld är vardag i Kashmir, inklämt i Himalaya mellan Indien, Pakistan och Kina. Genom historien har Indien och Pakistan stridit om regionen, som är delad mellan länderna och en av världens mest militariserade.

KASHMIR På 1950-talet fick den indiska delen av det bergiga området, delstaten Jammu och Kashmir, så kallad särskild status genom ett tillägg i den indiska grundlagen. Det innebar – på pappret åtminstone – en högre grad av självstyre och makt över till exempel lagstiftning och ekonomi.

Det är detta som Indiens regering via ett dekret nu drar tillbaka i en åtgärd som kallats både olaglig och farlig.

”Trestegsraket”

Sedan februari i år har läget varit extra spänt i Kashmir och mellan Indien och Pakistan. Konflikten bidrog sannolikt till vårens överväldigande valseger för Indiens sittande premiärminister Narendra Modi och hans parti BJP.

Det parlamentariska läget i kombination med den pågående konflikten i området gjorde det möjligt för New Delhi att de senaste dagarna avfyra en ”trestegsraket”, säger Indienkännaren Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Först gick man ut och hävdade att det fanns ett terrorhot mot Kashmir. Sedan tvingade man turister och medier att utrymma delstaten, skickade in fler säkerhetsstyrkor och satte lokala politiker i husarrest.

Ingen opposition

När man minimerat risken för protester presenterade man de kontroversiella ändringarna i parlamentet, som innebär att formuleringar som garanterar Kashmir ett stort mått av självstyre stryks.

– Det är ett revolutionerande ingrepp att göra den här förändringen och det kommer att sätta i gång spänningar både i området och mellan Indien och Pakistan.

Det har diskuterats att ta bort den regel som gör det svårt för indier att köpa mark i Kashmir. Men att helt upphäva områdets särskilda status kom ganska oväntat, säger Sten Widmalm.

Risk för uppror

Formellt behöver grundlagsförändringar klubbas i det indiska parlamentets båda kamrar. Det lär inte bli något större problem eftersom BJP knappt har någon opposition i Indien i dag.

– Men oppositionen har sagt att de ska utmana grundlagsändringen i Högsta domstolen.

Pakistan reagerade med att kalla Indiens tilltag för olagligt och att man från regeringshåll ”starkt fördömer” grundlagsändringen samt att man kommer att ”vidta alla åtgärder” för att motarbeta den.

Pakistan anser att Kashmir tillhör dem och att den indiska delen ska kunna gå över till Pakistan. Och mitt emellan de här två kärnvapenmakterna står Kina, som kontrollerar en liten del av området, och som stöttas av Pakistan, säger Widmalm.

"En hindufiering"

Både Pakistan och Indien fick i juli skarp kritik av FN:s människorättsråd för sin hantering av Kashmir.

– Det som händer nu kan leda till större uppror likt de vi såg 2016, med många dödsoffer.

En ökad kontroll över Kashmir har stått högt upp på Narendra Modis att-göra-lista när BJP – till kritik från omvärlden – styrt sin politik mot att bli allt mer hindunationalistisk.

– BJP vill genomföra en hindufiering av Indien och de har länge tyckt att självstyret i Kashmir, som är muslimskt dominerat, är ett problem, säger Widmalm.

Fakta: Konflikten om Kashmir

Kashmir har varit delat mellan Indien och Pakistan sedan länderna blev självständiga från Storbritannien 1947. Kina kontrollerar också en mindre del.

Både Indien och Pakistan gör anspråk på hela territoriet.

Sedan 1989 har ett flertal separatistgrupper stridit mot indiska soldater i regionen. Många vill se ett enat Kashmir, antingen under pakistanskt styre eller som ett oberoende land.

Konflikten i Kashmir har alltså pågått under årtionden, men har flammat upp under det senaste året. 2018 blev det blodigaste året på ett årtionde i Kashmir. Då dödades 586 personer i området. Nästan hälften var stridande separatister, men även 160 civila, varav 31 barn, fick sätta livet till.

Och första halvåret 2019 dödades fler än 300 personer i Kashmir, vilket var fler än första halvan av 2018.

Det dekret som nu mötts av kraftig kritik innebär att stora delar av artikel 370 i Indiens grundlag stryks och bestämmelserna kring den indiskhållna delen av Kashmir skrivs om så att delstaten Jammu–Kashmir klyvs i två delar med mindre autonomi än i dag.

Förslaget innebär också hävandet av ett förbud mot att personer som är bosatta utanför Jammu och Kashmir får köpa fastigheter.

Källa: JKCCS, Reuters, AFP.