← Till Tidningen Global
Radar

”Ingen man kan säga åt mig vad jag ska göra”

Caster Semenya  efter sitt silver i sommar-OS i London 1012.

Medeldistanslöparen Caster Semenya förlorade nyligen en lång strid med Internationella friidrottsförbundet efter ett beslut som kritiserats av världsläkarförbundet WMA och Human Rights Watch.

SPORT En handling säger mer än ord, kommenterade hon beslutet efter att ha tagit guld i Diamond League i Doha.

Två dagar innan guldloppet meddelade Idrottens skiljedomstols (Cas) att den godkänner Internationella friidrottsförbundets (IAAF) nya regelverk – trots att Cas menar att reglerna är diskriminerande mot Semenya. Detta innebär att kvinnor med naturligt höga testosteronnivåer på grund av intersexualism nu måste behandla sig med hormoner för att få tävla i medeldistans i damklass. Cas anser i sitt domslut att åtgärderna är nödvändiga för damidrottens bevarande och hänvisar dels till att ingen av parterna motsatt sig att det råder ”en substantiell skillnad i elitidrottsprestationer mellan män och kvinnor” samt att de finner att det är testosteronet som viktigaste orsaken till den skillnaden.

Därmed har Cas och IAAF gett Semenya ett val, att ta hormoner eller välja en längre distans. Hennes reaktion i samband med tävlingen i Doha var tydlig:

– I helvete heller, sade hon till Al Jazeera och fortsatte:

– Jag byter när jag vill byta distans. Ingen man kan säga åt mig vad jag ska göra.

Regelverket handlar om en grupp kvinnor som har en annan kromosomuppsättning än XX – intersexualism eller DSD, differences of sex development. IAAF hävdar att regelverket inte är riktat specifik mot Semenya utan syftar till att försäkra att damidrotten ska fortsätta vara en skyddad kategori med en rättvis spelplan och att testosteronnivåerna är ett rimligt kriterium för att avgöra vem som ska kunna ställa upp i kategorin.

IAAF har också framfört att det finns en överrepresentation av kvinnor med höga testosteronnivåer bland elitidrottare än bland kvinnor i övrigt, vilket IAAF menar är ett tecken på snedrekrytering.

Semenya själv har nu varit en måltavla för IAAF:s regelverk i tio år. I samband med att hon vann guld i 800 meter i friidrotts-VM i Berlin 2009 ifrågasattes hennes könstillhörighet. Hon underkastades då en integritetskränkande medicinsk könsutredning som kom fram till att hon hade ett naturligt högt testosteron. Under tiden som utredningen pågick var hon avstängd och först elva månader senare kunde hon börja tävla igen. Sedan 2018 har förbundet drivit kravet att testosteronnivån inte får vara högre än fem nanomol per liter i de aktuella distanserna. 

Inför ärendet i Cas är det framför allt en studie som IAAF har lutat sig mot, där testosteronnivåer och prestationer på friidrotts-VM 2011 och 2013 har jämförts. Studien drog slutsatsen att kvinnor med högre testosteronnivåer har en ”signifikant tävlingsfördel” över de med lägre nivåer i fem friidrottsgrenar, 400 meter, 400 meter häck, 800 meter, slägga och stavhopp. Men IAAF:s regelverk inkluderar inte de två grenar där deras initiala studie visade på störst påverkan av testosteronet: slägga och stavhopp.

Efter hård kritik mot studiens metodologi presenterades en reviderad studie 2018, men även den har mött kritik. Dessutom menar kritiker att det föreligger en intressekonflikt eftersom IAAF använt sina egna forskare till. Cas beslut har lett till reaktioner från bland annat Human Rights Watch som menar att regelverket ”stigmatiserar, stereotypiserar, och diskriminerar alla kvinnor”, liksom från Kanadas friidrottsförbund som meddelat att de inte tänker implementera regelverket på nationell nivå, och världsläkarförbundet World Medical Association (WMA) har uppmanat sina medlemmar att inte ställa upp på sådana behandlingar eftersom de anser att det strider mot medicinsk etik.

En annan kritik mot IAAF har handlat om att fokus har riktats mot just löpare som Caster Semenya, en svart, sydafrikansk, lesbisk kvinna. Sydafrikas friidrottsförbund reagerade med bestörtning och besvikelse på Cas beslut och menade att det faktum att skiljedomstolen erkänner att Semenya diskrimineras men samtidigt försvarar det ”öppnar såren från apartheid”.

Forskarna Katrina Karkazis och Rebecca Jordan Young är mycket kritiska till IAAF:s studie och menar att IAAF avslöjar sig genom valet av grenar där testosteron ska begränsas eftersom de grenar där störst fördel av testosteron påvisades inte finns med bland de grenar som begränsningen gäller:

”Det här är en reglering för att exkludera kvinnor från medeldistanslopp, lopp i vilka kvinnor från det globala Syd har utmärkt sig i årtionden.”, skrev de i en debattartikel i the Guardian 2018.