← Till Tidningen Global
Radar

Allt svårare att granska situationen för kinesiska journalister

Polis patrullerar Tianman square i Peking vid Nationella folkkongressens möte 4 mars 2019.

Ingen vet hur många journalister som sitter fängslade i Kina, och det blir allt svårare att bevaka trakasserier mot reportrar i landet. Det kan vara ett tecken på att situationen är på väg att försämras, skriver Iris Hsu, som arbetar för Kommittén för skydd av journalister, CPJ, i denna kommentar.

KINA/ANALYS Minst 47 journalister satt fängslade i Kina när CPJ gjorde en sammanställning under förra året. Jag utreder minst ett dussintal ytterligare fall, men det är mycket svårt att få uppgifter bekräftade. Orsaken till detta är att myndigheterna medvetet förhindrar att informationen kommer ut, och att de är mycket duktiga på detta.

En av utredningarna gäller de gripanden som gjordes i december av 45 medarbetare på nyhetssajten Bitter Winter som greps och förhördes efter att ha anklagats för att ha avslöjat hemliga politiska läger i provinsen Xinjiang.

Bitter Winter är en sajt som bevakar människorättsfrågor och religionsfrihet.

En annan utredning handlar om en kvinna som greps i Tianjin i slutet av förra året, anklagad för att ha ”spridit rykten”, medan ytterligare en handlar om de minst 30 uiguriska journalister som greps mellan 2016 och 2018, och en annan gäller en kvinna som sände live när polisen bröt sig in i hennes lägenhet och grep henne.

I de senare fallen har informationen varit så begränsad att CPJ inte kunnat få bekräftat vilka journalister det gäller och huruvida de fortfarande sitter gripna.

Genom att se till att så lite information kommer ut har de kinesiska myndigheterna lyckats undvika en större rapportering kring händelserna, och därmed också undgått att ställas till svars.

Jag har kunnat identifiera flera olika metoder som används för att förhindra att gripanden av journalister uppmärksammas.

Enligt kinesisk lag måste domar offentliggöras på domstolarnas hemsidor, så länge det inte rör sig om ”statshemligheter”. Trots detta har det inte gått att hitta några domar gällande de journalister som ingår i CPJ:s beräkningar av antalet fängslade journalister, eller rörande övriga fall som är under utredning.

Ding Lingjie, redaktör för Minsheng Guancha, är bara en av flera journalister som sitter fängslad efter att ha anklagats för att ha ”bråkat och provocerat fram problem”, och vars uppgifter borde ha offentliggjorts. Ding Lingjie dömdes dock enligt uppgift till ett år och åtta månaders fängelse i en förhandling bakom lykta dörrar i december.

Myndigheterna hindrar dessutom advokater från att läsa sina klienters domstolsdokument. I februari blev Zhang Zanning, som företräder Huang Qi, grundaren av en nyhetssajt om mänskliga rättigheter, förvägrad att träffa sin klient och läsa dennes domstolshandlingar med hänvisning till att ”domaren var på semester”. Senare fick Zhang Zanning av myndigheterna beskedet att hans advokatfirma inte längre fick hantera fallet.

Myndigheterna skickar dessutom ofta instruktioner till redaktioner där de förbjuder rapportering kring gripanden eller domar mot journalister. Enligt Kalifornien-baserade China Digital Times fick kinesiska medier med anledning av fallet mot Huang Qi order om att inte rapportera om ämnet.

I fall som inte rör politik eller mänskliga rättigheter tillåter myndigheterna en viss rapportering, men ofta utan att viktiga detaljer, som namnen på de misstänkta, publiceras. Dit hör gripandena i provinsen Shaanxi förra året av vad myndigheterna kallade ”fejkjournalister”. Där ska 96 personer ha gripits, anklagade för att ha spridit illegal politisk information eller rykten. Dock publicerades inte några namn på personerna, vilket gjorde det mycket svårt att få uppgifterna kontrollerade och bekräftade.

Efter att Kinas ”omskolningsläger” för upp emot en miljon uigurer blev kända 2017, har det blivit allt svårare att få kontakt med myndigheterna i Xinjiang för att få bekräftelser eller kommentarer kring personer som blivit gripna.

Vid sidan av att inte kommentera frågor har även familjer, vänner och jurister som står gripna personer nära utsatts för hot. Enligt nyhetsrapporter hölls Pu Wenqing, som är mamma till den fängslade journalisten Huang, på en hemlig plats i nästan två månaders tid, där hon inte hade någon möjlighet att kontakta vänner eller aktivister. När hon väl släpptes i slutet av januari beordrade polisen henne att inte lägga upp något alls på internet, enligt Radio Free Asia.

Sedan slutet av förra året har flera jurister som tidigare talat öppet slutat med att kommentera fall som berör gripna journalister som de representerar. Minst två av dem har uppgett för CPJ att de undviker att uttala sig av rädsla för att drabbas av repressalier från myndigheterna.

Trots alla försök att tysta pressen har kinesiska journalister fortsatt att rapportera om viktiga sociala frågor – även om de riskerar att bli gripna. Och CPJ tänker fortsätta att granska och uppmärksamma de fall där reportrar blir gripna.