ZAMBIA • Skogar är inte bara viktiga för världens ekosystem, utan även för människors försörjningsmöjligheter. Världsbanken beräknar att 1,3 miljarder människor i världen på olika sätt är beroende av skogar för sin försörjning. Det motsvarar en femtedel av jordens befolkning.

Att skydda och återplantera skogar kan även ses som viktiga åtgärder för en ökad ekonomisk tillväxt och som en del av kampen mot fattigdomen.

I Zambia är skogsbruket mycket viktigt för många, i synnerhet på landsbygden, och skogssektorn ligger bakom dryga fem procent av landets bruttonationalprodukt. Samtidigt försvinner landets skogar i en oroande takt – 276 000 hektar beräknas gå förlorade varje år.

Satsningen ”plantera en miljon” har som målsättning att under kommande år se till att många miljontals nya träd planteras i landet. Projektledaren Emmanuel Chibesakunda säger att tanken är att skapa en skogsbaserad ekonomi som kan bidra till landets sociala utveckling och samtidigt motverka klimatförändringarna.

– Det är ett gemensamt projekt för den offentliga och privata sektorn som ska bidra till en hållbar utveckling genom att engagera lokala skolor och befolkningar, säger Emmanuel Chibesakunda till IPS.

Genom samarbeten med skolor menar han att man samtidigt kommer att utbilda framtidens medborgare om skogarnas betydelse.

– Vi vill ändra fokus från hur många träd som blir planterade till det avgörande – hur många träd som överlever de viktiga två första åren, och hur viktiga träden är för de lokala befolkningarna. Vårt fokus ligger på attitydförändringar och det måste börja med morgondagens ledare, barnen, säger Emmanuel Chibesakunda.

Läraren Roy Lombe menar att de trädplantor som barnen är med och planterar gör det möjligt att med praktiska medel visa skogarnas värde.
– Min generation har misskött skogarna på grund av dåliga kunskaper, och vi vill inte att det ska föras vidare. Om eleverna redan som unga får lära sig värdet av träd så kommer det att följa med dem även som vuxna, säger han.
15-årige Subilo Banda, som går i skolan Lake Road PTA, säger att han vill vara med och motverka de problem som skapats av tidigare generationer.

– Jag anser att vi har öppna sinnen och att vi har lärt oss av tidigare generationers misstag, säger han och tillägger att dagens ungdomar är bättre förberedda på att leva mer miljömedvetet.

Hittills har satsningen engagerat närmare 15 000 elever i skolor i distriktet Lusaka. Men ytterligare 132 skolor ska under de kommande månaderna engageras och inom två års tid är planen att 720 skolor i alla landets tio provinser ska delta.

Satsningen lanserade av Zambias vice president i februari. Departementet som ansvarar för naturresurser är engagerade i projektet, och där ser man med oro på den snabba avskogningen i landet.

– Så länge som vi inte kan erbjuda alternativa energikällor till vår befolkning så kommer trädfällningen att fortsätta, säger Jean Kapata, minister med ansvar för naturresurser.

Av det skälet säger han att regeringen även överväger att utöka odlingarna av vissa snabbväxande bambusorter som kan användas som alternativ.

De två ministrarna gjorde inga försök att bortförklara svensk skolas resultat i den senaste Pisamätningen.

– Hur vi än vänder och vrider på mätningen visar den inget annat än en kunskapskollaps, det största tappet någonsin, säger Pehrson på en presskonferens.

– Det är tydligt och direkt tragiskt att vi har ett bildningsland där färre kan läsa och ett ingenjörsland där färre kan räkna.

Skolminister Edholm kallar den sämre läskunskapen för ”inget annat än en läskris för Sverige”.

Tillbaka till grunden

Liberalerna har varit med och utformat en stor del av dagens skolpolitik, även om Sverige haft en S-ledd regering mellan 2014 och 2022. Bland annat genom det så kallade januariavtalet som L hade med den S-ledda regeringen.

– Vi tycker att man skulle gjort mycket mera, med fokus på tidiga insatser, säger Pehrson.

– Kom ihåg också att den tidigare uppgången (i Pisamätningarna) skedde efter ett antal viktiga liberala reformer på skolområdet.

Enligt Pehrson är vägen framåt nu att gå tillbaka till grunderna i skolan, med mer läsa, räkna och skriva tidigt och mer stöd tidigt till elever.

– Vi behöver fokusera mer på att läsa, räkna och skriva under de första skolåren, det är då grunden läggs, säger hon.

Dessutom vill han och Edholm se mindre skärmtid i skolan och mer ordning och reda.

Del i skulden

Skolministern pekar på en sak där hon tycker att Liberalerna har del i skulden för de fallande Pisaresultaten – synen på friskolesystemet.

– Där har den samlade borgerligheten, inte bara Liberalerna, haft en för naiv hållning, säger Edholm.

Hon pekar på att friskolor har en lägre andel behöriga lärare och på hur medel fördelas mellan kommunala skolor och friskolor.

De två ministrarna är också bekymrade över att svensk skola inte längre klarar av att jämna ut skolresultaten för elever med olika uppväxtvillkor. Pehrson pekar på en ”missriktad och otillräcklig” integrationspolitik som en orsak.

Satsningar på ökade resurser till utsatta skolor har gjorts, men Edholm kan inte peka ut exakt varför likvärdigheten ändå inte förbättrats. Hon tror att svaret måste sökas bland lärarnas och rektorernas förutsättningar.

– Vi har en stor skolfrånvaro, vi har problem med psykisk ohälsa, elevers användning av sociala medier, som inte bara påverkar den psykiska hälsan utan också skolresultaten, säger Edholm.

De två ministrarna pekar också på behov av ökad statlig styrning för att skolorna ska bli mer likvärdiga.

På presskonferensen får de frågor om varför regeringen inte ökar statsbidragen ännu mer till kommunerna, så att de inte behöver göra besparingar på skolan.

– Vi har naturligtvis ett väldigt stort ansvar, därför gör vi också stora satsningar inför nästa år, till exempel mer läroböcker, stora satsningar på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för elever som behöver det allra mest, säger Edholm.

– Kommunerna måste ju också ta sitt ansvar naturligtvis. Skolan är kommunaliserad och de flesta kommunalpolitiker vill ha det så. Jag menar att det var ett stort misstag att kommunalisera skolan.

Storbritannien och Rwanda har undertecknat ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

I november stoppade Högsta domstolen i Storbritannien förslaget, och hänvisade då till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Premiärminister Rishi Sunak meddelade kort efter beslutet att han skulle söka en ny överenskommelse med Rwanda.

UBI4all är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att informera och bedriva opinionsbildning kring basinkomst. Den drogs igång 2020 och har flera lokala representanter runt om i Europa. Den årliga basinkomstutdelningen sker via ett lotteri där alla över 16 år kan medverka och är finansierat via crowdfunding. De som bidrar kan anmäla sig för att bli så kallade beavers (bävrar), då har man också automatisk chans att vinna lotteriet.

Sista anmälningsdag är 15 december och själva lotteriet går av stapeln 17 december. Basinkomsten består av en månatlig utdelning av 800 euro vilket ger 9600 euro för ett år.

Inspirationen kommer från den tyska organisationen Mein Grundeinkommen som har haft ett liknande projekt sedan 2014.

Så här berättar Helwig Fenner, initiativtagare till lotteriet, om tanken bakom:

“Vi satt en grupp UBI-aktivister i Hannover i Tyskland en kall dag i januari på ett kickoff-möte för att dra igång en kampanj inför EU-petition för basinkomst. Det var då jag kom på idén om ett europeiskt basinkomstlotteri, vilket möttes av en lång tystnad. Sedan ropade någon, vilken bra idé! Och sedan fanns inga tveksamheter. Jag har själv arbetat med Mein Grundeinkommen under sex år”, berättar Helwig Fenner, för sajten Pressenza.

Från början riktade UBI4all in sig mot Europa men efter anmälningar från personer i länder som Sudan, Sydkorea, Nigeria, Malaysia, Malawi, Chile, Brasilien, Sydafrika och USA, har man öppnat upp för deltagare från hela världen. Flest registrerade kommer från Italien, där över 17 000 visat intresse. I skrivande stund har över 40 000 personer anmält sig.

En regel är dock att inget land eller person ska kunna vinna två gånger i rad, så detta år är Tyskland undantaget. De personer som är månatliga givare, de så kallade bävrarna, är undantagna från landsregeln, skriver UBI4all.