På dagen hundra år efter att riksdagen fattade principbeslutet om allmän och lika rösträtt hissades flaggorna på Riksplan.
– Utan det beslutet hade Sverige kanske tagit en annan väg, sade talman Andreas Norlén.
SVERIGE Arméns musikkår och en liten skara frusna tjänstemän, statsvetare och en och annan politiker hade samlats för starten av riksdagens demokratijubileum, som kommer att pågå hela mandatperioden.
Den enda närvarande partiledaren var Liberalernas Jan Björklund. Men så var det också den liberala statsministern Nils Edén som ledde koalitionsregeringen med Socialdemokraterna och som lade propositionen om allmän och lika rösträtt. Värt att notera är att Liberalerna innehade statsministerposten, trots att Socialdemokraterna var större än Liberalerna.
Historisk ironi
Ingen av de närvarande kunde knappast undgå den historiska ironin i att 100-årsjubileet firas samtidigt som svårigheterna att få ihop en regering inte varit större sedan 1920-talet.
Det har ändå inneburit ett stort fokus och intresse för skeendena i riksdagen, det intresset har varit positivt, även om inramningen varit allvarlig, sade Andreas Norlén.
Kvinnliga ledamöter
Riksdagen uppmärksammar nu jubileet med två böcker, seminarier och utställningar. Vid det första Rösträttens århundrade närvarar också kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria. Demokratijubileet är sedan tänkt att pågå under hela mandatperioden, fram till 2022, då de första kvinnliga ledamöterna för 100 år sedan tog plats i riksdagen.
Beslutet som nu firas togs vid en urtima – extra – riksdag 1918. Det första beslutet i den ordinarie riksdagen togs i maj 1919. Det andra grundlagsbeslutet togs 1921, då också det första fullt demokratiska riksdagsvalet genomfördes den 12 september. Redan 1918 togs dock också beslut om kvinnlig rösträtt i de kommunala valen 1919.
