Sol, bad och härliga weekendresor – visst är det underbart i gråvintern. Men den bistra sanningen är att svenskars flygutsläpp är fem gånger högre än det globala genomsnittet, och fyra femtedelar av resorna är privatresor.
KLIMAT En färsk rapport som Chalmers tekniska högskola i Göteborg gjort på uppdrag av Naturvårdsverket visar på flera ganska obehagliga sanningar om svenskars flygvanor. I alla fall för den som tycker om att resa, och som gärna tar sig en semester i Thailand för att undkomma den svenska gråvintern.
– Svenskar flyger en sträcka ungefär motsvarande Stockholm – Madrid varje år. Men konsumtionen av flygresor är ojämn inom befolkningen. En tidigare rapport har visat att 20 procent av befolkningen står för över av hälften av utsläppen, säger Jörgen Larsson, forskare inom flyg och miljöpåverkan vid Chalmers tekniska högskola, som tagit fram rapporten tillsammans med kollegan Annelie Kamb.
Liten andel
Flyget uppskattas stå för ungefär 4-5 procent av de globala utsläppen. Svenskarnas andel av de totala flygutsläppen är dock liten, under en procent, enligt Jörgen Larsson. Men att andelen är liten gör det inte mindre angeläget att minska utsläppen, förklarar han.
– Enligt FN:s klimatpanel IPCC så måste utsläppen börja minska nu, och upphöra helt inom några decennier. Det gäller alla länder, och alla sektorer. Alla minskningar är lika viktiga. Det är en utbredd föreställning att bara för att utsläpp understiger en viss andel av det totala så skulle de vara mindre viktiga. Det är ologiskt, säger Jörgen Larsson.
Fast den som suktar efter exempelvis en skön solresa kan också tänka att det inte spelar så stor roll ”om just jag låter bli att boka”. Flygplanet lyfter ju ändå, oavsett om man är med ombord eller inte.
– Ja, så är det. I alla fall för de första 200 som låter bli att boka. Men för den 201:a som låter bli, när planet är fullt och flygbolaget får överväga att sätta in ett ytterligare plan, så får det betydelse. Flygbolagen agerar ju på en marknad. De gör varje dag ekonomiska kalkyler över sitt utbud.
Den reslystne funderar nog också på om det finns något sätt att komma runt utsläppsproblemen. Är månne klimatkompensation något som gör att vi kan fortsätta resa? Jörgen Larsson är inte odelat positiv.
– Jag är inte expert på det, men av de rapporter jag läst så visar det sig att utsläppen antingen inte minskar så mycket som tänkt, eller att minskningarna skulle ha kommit ändå. Men klimatkompensation gör ingen skada.
Teknik inte enda lösningen
Flygvolymerna riskerar att öka snabbare än tekniska och organisatoriska effektiviseringar i framtiden, enligt Jörgen Larsson.
Frågan är hur var och en ska tänka kring rapportens resultat och det egna flygandet.
–Jag tycker att vi kollektivt ska storsatsa på teknikutveckling, men inte ägna oss åt önsketänkande och tro att det räcker att tekniken ska fixa det här åt oss. Därför måste vi parallellt begränsa vårt flygande.
Det gör att klimatfrågan hamnar i var mans knä, och man kan kanske undra hur effekterna blir av det.
– Det är naturligtvis inte effektivt. Men vi medborgare behöver ställa krav på politiker att de agerar.
TT: Ska man ha flygskam?
– Det är svårt att säga, men skam kan vara en drivkraft till förändring, säger Jörgen Larsson.
Lövin förordar tåg
Klimatminister Isabella Lövin (MP) konstaterar att flygandet måste minska.
– Det går inte att fortsätta att öka flygandet i den omfattningen vi ser nu. Även om vi ersätter allt flygbränsle med förnybart bränsle så kommer det att innebära fortsatt ökade utsläpp eftersom det finns höghöjdseffekter och även biobränslen påverkar klimatet.
Hon är inne på att vi måste byta färdsätt.
– Det visar att vi måste bygga nya stambanor och se till att vi har snabba tåg som vi kan ersätta en hel del av flygtrafiken med. Vi måste orka med att ha ett längre perspektiv på höghastighetstågen, där vi kommer att kunna bygga ihop oss med ett europeiskt tågnät. Det är enormt viktigt, säger Isabella Lövin.
