← Till Tidningen Global
Radar

Syrien och försoning på blågult FN-möte

Mary Altaffer/AP/TT | Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog talar vid ett extrainsatt möte om Syrien i säkerhetsrådet i helgen.

Frostiga och vetokantade möten har präglat FN:s säkerhetsråd de senaste veckorna – i synnerhet efter helgens USA-ledda anfall mot Syrien.
Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog tror ändå att rådets gemensamma tur till skånska Backåkra i veckan kan blir konstruktiv.

SVERIGE • – Jag vill tro att det som hänt, de senaste urladdningarna, bidrar till nytt momentum. Mycket tyder på det, det är en massa kontakter som tas här, säger han på telefon till TT från FN-ambassaden i New York.

På agendan nu står främst att utreda huruvida det var kemvapen som tog närmare 60 liv i syriska Douma i början av april samt ansvarsutkrävande för den påstådda attacken.

Den första frågan kan Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), vars experter är i Syrien och står i begrepp att undersöka platsen, hjälpa till att svara på. Men OPCW undersöker enbart om det var en gasattack som ägde rum, inte vem som låg bakom den.

– Skuldfrågan är nästa stora sak. Och Ryssland har ju röstat ner ett förslag från bland annat USA om att en expertgrupp skulle utreda den, säger Skoog.

– Nu har vi lagt ett förslag att generalsekreteraren ska skissa på en plan för hur skuldfrågan ska utredas. Förhoppningsvis skulle en sådan undersökning ha mer trovärdighet och integritet än en som föreslagits från USA.

Vid ett möte i säkerhetsrådet under natten till onsdagen sade Ryssland dock att man inte ser poängen med att skapa en ny utredning. Detta eftersom USA och dess allierade redan har ”agerat domare”.

USA och Ryssland har i nuläget knappt någon dialog – men i säkerhetsrådet vistas de åtminstone i samma rum. Skoog hoppas att den vackra miljön i och runt Backåkra, en gård som tillhört FN:s förre generalsekreterare Dag Hammarskjöld, kan bidra till att tonen mellan rådets medlemmar blir mer försonlig.

– Det handlar ju mycket om personliga relationer. Och med hjälp av det tjusiga Skåne, solen och inte minst Dag Hammarskjölds anda så kanske vissa sår kan läka, så att vi kan se framåt.

Vid sidan av säkerhetsrådets 15 FN-ambassadörer, bland dem Rysslands Vasilij Nebenzija och USA:s Nikki Haley, deltar bland annat generalsekreterare António Guterres i arbetsmötet.

Fakta: FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner.
Säkerhetsrådet har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan. De beslut rådet tar är bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut.
Sverige är 2017–2018 invald medlem. Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare, 1957–58, 1975–76 och 1997–98.
Vid sidan av Sverige och de fem permanenta medlemmarna är i nuläget följande länder invalda i rådet: Bolivia, Elfenbenskusten, Ekvatorialguinea, Etiopien, Kazakstan, Kuwait, Nederländerna, Peru och Polen.
Källa: FN

Bakgrund: Kemvapenattacker och Syrien

Minst 60 människor dödades i den misstänkta kemvapenattacken i Douma nära Syriens huvudstad Damaskus den 7 april, enligt den syriska hjälporganisationen UOSSM. USA och Frankrike har anklagat Assadregimen för att ligga bakom. Ryssland, som stödjer president Bashar al-Assad, förnekar detta.

USA, Frankrike och Storbritannien svarade i lördags genom att gemensamt anfalla vad man hävdar var forskningsanläggningar för kemvapen och militära anläggningar i Syrien. Inga människor rapporteras ha dödats i attackerna. Anfallen var inte sanktionerade av FN:s säkerhetsråd och fördömdes av Syrien, Iran och Ryssland som brott mot folkrätten. Men EU och Nato ställde sig bakom insatsen och betonade att bruk av kemvapen också är ett brott mot internationell rätt.

Det är inte första gången som den syriska regimen misstänks ha använt kemiska vapen. Efter en attack mot Damaskusförorten Ghouta i augusti 2013, då över 1 000 personer dödades, lovade den syriska regimen att redovisa alla kemiska vapen – något som bland annat Frankrike menar inte skedde.
I april i fjol utfördes en attack i Khan Sheikun, då över 80 personer dödades av nervgasen sarin. FN:s utredare slog senare fast att Assadregimen låg bakom och USA svarade med att bomba en syrisk militärbas.

Radar · Inrikes

Bakslag för målsägande i Lundin-rättegång

Demonstranter och advokater anländer till Stockholms tingsrätt i samband med att rättegången om medhjälp till grovt folkrättsbrott inleddes den 5 september.

Brottsoffer i Lundin Oil-målet har begärt skadestånd på 110 miljoner kronor. Nu slår domstolen fast att de inte kan få sina anspråk prövade i den pågående rättegången.
– Det blir i praktiken omöjligt för dem att få rättvisa, säger Ebony Wade på Civil Rights Defenders.

Sveriges genom tiderna största rättegång pågår sedan i september i Stockholms tingsrätt. Där står Ian Lundin och Alex Schneiter, tidigare företrädare för Lundin Oil, numera Orrön Energy, åtalade för medhjälp till grova krigsbrott i Sudan åren 1999–2003.

Enligt åtalet kände de båda bolagstopparna till att landets militär, understödd av regimtrogna miliser, mördade och fördrev människor för att skapa förutsättningar för bolagets oljeprospektering i södra Sudan, numera Sydsudan.

I målet finns 32 målsägare, civila offer för militärens övergrepp, som lämnat in anspråk på sammanlagt 110 miljoner kronor i skadestånd. Men nyligen beslutade Stockholms tingsrätt att de inte längre kan få sina anspråk prövade inom ramen för rättegången.

Kom in för sent

Anledningen är enligt domstolen att anspråken, som lämnades in tre veckor innan rättegångsstart, är vagt formulerade och kom in för sent – trots att målsägarbiträdena sagt att de skulle vara färdigställda i slutet av 2022. I fem fall saknas fullmakt från målsäganden, varför domstolen i de fallen inte anser sig kunna handlägga anspråken.

”Med hänsyn till det som nu har sagts måste det anses vara målsägandena själva – genom målsägarbiträdena – som har föranlett den uppkomna situationen”, skriver domstolen i beslutet.

Beskedet innebär att frågan om skadestånd avskiljs från brottmålet och ska prövas som separata tvistemål.

”Bakslag för brottsoffren”

– Det här gör det betydligt svårare och i praktiken nästan omöjligt för dem att få upprättelse och få sin sak prövad i domstol, säger Ebony Wade, jurist på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

– Från ett människorättsperspektiv är det här ett stort bakslag för brottsoffren.

Att skadeståndsanspråken ska prövas som separata tvistemål innebär att de målsägande – fördrivna sudanesiska bybor – om de förlorar tvingas betala Lundins och Schneiters rättegångskostnader.

Eftersom de inte är svenska medborgare är de dessutom skyldiga att på förhand ställa säkerhet för rättegångskostnaderna i tings- och hovrätt, som av Lundintopparnas försvar uppskattats till 500 000 kronor per tvistemål, för att överhuvudtaget få sin sak prövad.

– Man kan ställa sig frågan om det är rimligt att en målsägande, som är den som är utsatt för brott, ska stå för sådana kostnader. Det krävs väldigt mycket resurser och de här målsägandena har sannolikt inte de resurserna. Därför blir det i praktiken omöjligt att få rättvisa, säger Ebony Wade.

TT söker målsägandebiträdena Thomas Bodström och Anders Sjögren.

Ian Lundin och Alex Schneiter nekar till brott.







Radar · Politik

Extra satsning på Västra Götalands folkhögskolor

Det rödgröna styret i Västra Götalandsregionen bidrar med 10 miljoner kronor till regionens folkhögskolor ”för att säkra regionens kompetensförsörjning och minska utanförskapet”.

Bakgrunden är Tidöregeringens neddragningar på folkhögskolor i statsbudgeten, som enligt regionledningen slår hårt mot folkhögskolornas arbete för kompetensförsörjning och minskat utanförskap. Ett arbete som det rödgröna styret vill säkerställa genom tillskottet som beslutades av regionfullmäktige i en tilläggsbudget på tisdagen.

– Vi behöver undersköterskor som bemannar vården och vi behöver se till att regionen tar sin del av ansvaret med att minska utanförskap och öka sysselsättningen. Nu säkerställer vi att den kompetensutvecklingen kan fortsätta, säger Louise Åsenfors (S), vice ordförande miljö- och regionalutvecklingsnämnden, i ett pressmeddelande.

Mats Pilhem (V) är ordförande för Styrelsen för folkhögskolorna och välkomnar beskedet:

– Det är riktigt illa att vår SD-ledda regering visar ett sådant förakt för kunskap att man skär ner på folkbildningen. Västra Götalandsregionens rödgröna ledning ser allvaret i situationen och satsar för att regionens sex folkhögskolor även i framtiden ska kunna erbjuda bra och varierade utbildningar.

Radar · Mänskliga rättigheter

Växande hat mot feminister globalt

Över hälften av kvinnorättsaktivisterna i den nya rapporten uppger att deras egna regeringar som står bakom hot och trakasserier – ofta understödda av anti-genusaktörer.

Var fjärde kvinnorättsförsvarare i världen har dödshotats. Tre av fyra utsätts för hat och hot, en ökning jämfört med 2021 då motsvarande siffra var tre av fem, enligt Kvinna till kvinnas nya rapport ”The state of women human rights defenders 2023”.

Rapporten publicerades på onsdagen och visar att den anti-genusrörelse som under flera år vuxit sig stark globalt även nått Sverige.

”Centralt i denna rörelses världsuppfattning är att feminism, kvinnors rättigheter och hbtq-personers rättigheter är ett hot mot ett säkert och tryggt samhälle byggt på traditionella värderingar”, konstaterar Kvinna till kvinna i ett pressmeddelande.

Rapporten bygger på en enkät där 458 kvinnorätts- och hbtqi-rättsaktivister i 67 konfliktdrabbade länder fått beskriva om och i så fall hur de upplever att deras möjligheter att arbeta begränsas.

I enkäten svarar drygt 75 procent att de utsätts för hat och hot. När Kvinna till kvinna gjorde motsvarande kartläggning 2021 var siffran cirka 60 procent. Den här gången är det också fler som rapporterar att deras familjer dras in i hoten och trakasserierna.

– Vi har sett en negativ utveckling under flera år nu vad gäller kvinnorätts- och hbtqi-aktivisters säkerhet, men årets kartläggning visar en skrämmande ökning. 3 av 4 aktivister säger att de tar emot hot och hat för sitt engagemang, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till kvinna, som nu ser att de argument som används globalt av antigenus-rörelsen även hörs i den svenska debatten.

Det innebär att även svenska feminister och hbtq-rättsaktivister är mer utsatta för orkestrerat hat och hot än tidigare, något som enligt Kvinna till kvinna bekräftas av forskare. Som exempel nämns att hbtqi-rörelsen påstås syssla med ”politisk indoktrinering” genom sagostunder med dragqueens och pridefestivaler, och att barn måste skyddas från detta. En retorik som alltså känns igen från den internationella arenan.

– Över hälften av de tillfrågade aktivisterna, 58 procent, säger dessutom att det är deras egna regeringar som står bakom hot och trakasserier – ofta understödda av anti-genusaktörer, säger Petra Tötterman Andorff.

Det är nära en fördubbling jämfört med 2021, och en utveckling som enligt Kvinna till kvinna inte syns i Sverige.