← Till Tidningen Global
Radar

Fler hungrar och fler drabbas av fetma

Nepal är ett land där mängder av fattiga familjer har svårt att få mat på bordet.

Antalet hungrande i världen ökar samtidigt som allt fler drabbas av fetma. Experter menar att mänskligheten måste få en helt ny syn på mat – för att förhindra en fortsatt miljöförstöring, men också för att bekämpa en omfattande folkhälsokris.

HUNGER Nyligen hölls ett möte vid FN-högkvarteret i New York där en lång rad experter diskuterade hur det globala livsmedelssystemet måste förändras för att komma tillrätta med att så många lider brist på mat, medan andra äter för mycket onyttig föda.

Enligt en ny FN-rapport gick 821 miljoner människor hungriga i världen under förra året, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Samtidigt visar det sig att andelen som är drabbade av fetma i världen har ökat mycket snabbt på senare år – från 11,7 procent 2012 till 13,2 procent 2016. Det innebär att fler än var åttonde vuxen i dag är drabbad. Värst är problemen i Nordamerika, men även i stora delar av Afrika och Asien blir allt fler människor överviktiga eller drabbas av fetma.

Deltagare vid forumet underströk behoven av att bekämpa både under- och övervikten och påpekade att båda dessa fenomen hänger samman med brist på nyttig mat.

– Det handlar inte bara om vad maten innehåller, utan om diskussionen kring maten. Det finns fler än ett sätt att ha en dålig kost, sade David Katz, som är chef för Yale-universitetets center för preventionsforskning.

Många deltagare konstaterade samtidigt att det saknas faktabaserad konsensus kring vad nyttig mat från ett hållbart livsmedelssystem innebär.

– Utan målsättningar som man kan samlas kring för gemensamma åtgärder, och utan mekanismer som gör det möjligt att bevaka utvecklingen, blir det mycket svårt att uppnå storskaliga systemförändringar, sade Gunhild Stordalen, som grundat Norgebaserade stiftelsen EAT, som arbetar för hållbara lösningar på globala mat-, klimat- och hälsoproblem.

Den åsikten delas av David Katz:

– Det går inte att nå fram om man inte kan komma överens om vart man ska. Vi måste samlas runt ett antal grundläggande sanningar.

En av dessa grundläggande
saker uppges vara behovet av att helt omforma de globala mat- och jordbrukssystemen.

Problemen med onyttig mat har fått större uppmärksamhet, men trots det har konsumtionen av osund processad mat och socker bara ökat. Enligt organisationen Barilla Centre for Food and Nutrition ligger sockerkonsumtionen i USA högst i en jämförelse mellan 34 länder.

Genomsnittsamerikanen konsumerar 126 gram socker om dagen, vilket är dubbelt så mycket som den rekommenderade maxkonsumtionen enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Överkonsumtionen leder inte bara till ökande problem med övervikt och fetma, utan också till att allt fler drabbas av hjärtproblem och diabetes. Samma studie visar också att konsumtionen av kött och mättade fetter i USA är bland de högsta i världen, vilket inte bara är onyttigt utan dessutom driver på klimatförändringarna.

Siffror från FN:s universitet visar att boskapsproduktionen står bakom nästan 15 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Kött- och mejeribranschen är på väg att överta fossilindustrins roll som den enskilt största bidragsgivaren till klimatförändringarna.

Samtidigt har alternativ till kött blivit allt vanligare i många länder och nyligen fick två amerikanska företag som tillverkar veganska produkter motta en utmärkelse från FN:s miljöprogram, Unep.

– Matprodukter som är hållbara har både börjat se bättre ut och smakar bättre, vilket inte alltid var fallet tidigare. Och när människor får smak för bättre lösningar så kommer de också att börja kräva en bättre framtid, sade Gunhild Stordalen.

Konsekvenserna av en dålig diet slår även mot många matproducenter. Trots att kvinnor står bakom en stor del av jordbruken i Afrika lider de ofta brist på bra utsäde och viktig utrustning, samtidigt som de också måste ta hand om sina familjer. Bristen på jämställdhet leder bland annat till att många familjer tvingas äta mindre näringsrik mat, vilket gör att många barn drabbas av hämmad tillväxt.

Flera deltagare vid mötet lyfte fram behovet av att stärka de kvinnliga bönderna.

Raj Patel, professor vid Texas universitet, lyfte fram ett exempel från Malawi, ett land där över hälften av barnen lider av kronisk undernäring. Men i en by i norra Malawi genomfördes en satsning som visade sig få mycket stora resultat. Inom projektet satsade man på en diversifiering av de grödor som odlades, samtidigt som både män och kvinnor deltog i allt arbete gemensamt – även när det gällde matlagning och omvårdnad av barnen. Detta ledde till ett mycket mer jämställt jordbruk – men också till att undernäringen bland barnen minskade drastiskt.

– Vi måste värdesätta det arbete som kvinnor utför, slog Raj Patel fast.
Gunhild Stordalen säger att alla måste engageras i arbetet för att skapa ett sundare livsmedelssystem.

– Förhållandena kräver nya och gemensamma åtgärder. Det är dags att begrava det gamla uttrycket ”ju fler kockar desto sämre soppa”, eftersom alla måste engageras för att tjäna planeten och mänskligheten i arbetet för en bättre framtid.