← Till Tidningen Global
Zoom

Vintern sprider skräck i Lesbos flyktingläger

Det bor omkring 3 000 barn i flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos.

Omkring 8 000 människor trängs på den gamla militärbasen på Lesbos – som egentligen bara har plats för 3 000. Med kylan i antågande varnar hjälporganisationer för en humanitär katastrof i de grekiska flyktinglägren. – Här är alla rädda för vintern, säger Muhammad Mehdi som bodde i flyktinganläggningen Moria i två år.

GREKLAND Människor som tvingas köa i timmar för lite mat – som ibland är möglig. Utdelning av en 1,5-litersflaska med vatten varje morgon som ska räcka till både dricksvatten och matlagning under dagen. Avloppsvatten som läcker ut i tält där barn lever och bor.

Hittills i år har Grekland tagit emot omkring 21 000 flyktingar och migranter, vilket är fler än under hela 2017. Allt fler kommer till den största flyktinganläggningen Moria på ön Lesbos där hjälporganisationer varnar för en allt sämre humanitär situation. Bara under de två första veckorna i september kom 1 500 personer hit.

– Det har aldrig varit så här mycket människor. Containrarna står väldigt tätt, ibland staplade på varandra. Tält är uppsatta däremellan. Det finns ingen plats, säger Jana Frey på International Rescue Committe (IRC) som driver ett hjälpcenter en bit bort.

– Vissa dagar finns inget rinnande vatten för att överhuvudtaget kunna tvätta händerna eller spola i toaletten.

Många självmordsförsök

Tillvaron för de asylsökande i Moria, varav de flesta kommer från Syrien, Irak och Afghanistan, är enormt psykiskt påfrestande, enligt IRC som uppger att 30 procent av de som besöker organisationens hjälpcenter har sagt att de har försökt att ta livet av sig. Nu väntar dessutom en lång period av regn och kyla.
Den 22-årige afghanen Muhammad Mehdi bodde i Moria i knappt två år, men fick asyl i december 2017. Nu kommer han regelbundet tillbaka för att hälsa på sina vänner – och han minns hur det var när flyktinglägret var hans hem.

– Då var det många som dog på grund av det kalla vädret. Här är alla rädda för vintern. Vi duschade i kallvatten trots att det var snö ute, säger Mehdi till TT över telefon.

Prostitution, våld och smuggling av såväl människor som droger är vanligt förekommande, enligt honom. Ensamkommande barn och kvinnor är särskilt utsatta.

– Det är inte som ett läger, utan som en annan stad från en annan värld. Det är en mardröm och ett fängelse, långt ifrån civilisationen.

En asylsökande hoppar över en pöl i Moria, den gamla militärbas som 2015 ombildades till en flyktinganläggning
En asylsökande hoppar över en pöl i Moria, den gamla militärbas som 2015 ombildades till en flyktinganläggning. I dag är det Greklands största. | Foto: Petros Tsakmakis/AP/TT

"Är utom kontroll"

Flera hjälporganisationer kallar situationen i Moria för en humanitär katastrof och har gått samman för att kräva bättre villkor. De grekiska myndigheterna har svarat med att flytta omkring 2 000 personer till fastlandet. Det är en början, men långt ifrån tillräckligt, enligt Luca Fontana som jobbar för Läkare utan gränser.

– Läget är helt utom kontroll och behöver åtgärdas snabbt innan vintern kommer, säger han.

Fontana projektleder arbetet vid organisationens två kliniker som ligger utanför Moria. Efter det att EU stängde sina gränser och avtalet med Turkiet kom på plats 2016 får bara ett fåtal organisationer vistas inne på anläggningen. Myndigheterna erhåller i nuläget bara en läkare i Moria – och utöver det finns enstaka volontärarbetare med läkarutbildning, enligt Fontana.

– De arbetar dagtid men inte på natten, det är för farligt. Våld är vanligt, men ännu mer vanligt på natten.

Den ena av de två klinikerna är för kvinnor och barn, den andra erhåller psykisk hjälp till de som lider av svåra trauman. Enligt Läkare utan gränser har ett av fyra barn någon form av självskadebeteende.

– Behovet är enormt, människor är traumatiserade av krig och tortyr och här blir de ytterligare traumatiserade. Ihopklämda i ett läger under omänskliga förhållanden där de får slåss om toalett och dusch.

Fakta: Problem kring EU:s flyktingavtal

I mars 2016 enades EU och Turkiet om ett avtal som i korthet går ut på att flyktingar och migranter som anländer till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet och om så behövs få sina asylskäl prövade där. För varje syrier som skickas tillbaka ska i gengäld en annan flykting från Syrien få lämna Turkiet och resa direkt till ett EU-land.

Men avtalet har inte fungerat som EU hade tänkt sig. Grekland måste pröva varje fall individuellt och Turkiet har haft svårt att leva upp till de krav som EU ställer i överenskommelsen. Grekiska asylkommittéer har bland annat kommit fram till att Turkiet inte är ett säkert asylland.

Hittills i år har 21 737 människor anlänt till Grekland, redan långt fler än de 17 563 som kom till landet under 2017. De största flyktinglägren finns på öarna Lesbos och Samos där det finns över 20 000 migranter och flyktingar.
Hjälporganisationer har krävt bättre villkor för flyktingarna och migranterna i Moria, varpå Grekland har krävt av myndigheterna att åtgärda problemen.

Samtidigt försöker man att transportera de mest sårbara människorna till fastlandet. De senaste veckorna har omkring 2 000 människor fått bege sig därifrån.

Källa: AFP, Reuters