Debatten om dubbdäck rullar vidare. Nu lägger forskare vid Chalmers till den dåliga arbetsmiljön i Kongos gruvor, där kobolt till dubbarna ofta utvinns. Slutsatsen är att däcken totalt kostar mer i förlorade levnadsår än de vinner.
SVERIGE/KONGO Man bromsar bättre på isigt underlag med dubbdäck än med andra vinterdäck. Men dubbarna river upp partiklar ur asfalten, vilket ger luftföroreningar som påverkar hälsan och får människor att dö i förtid.
Så, vilket är viktigast?
Den konflikten mellan trafiksäkerhet och miljö är numera välkänd. Chalmers har dock gått längre än så och tagit ett helhetsgrepp på hur dubbdäck påverkar människors hälsa. Slutsatsen är att dubbdäcken kostar mer, i form av förlorade levnadsår för människor, än de vinner enligt samma mått.
Enkla gruvor
Den tillagda aspekten handlar om hur metallen kobolt till dubbarna utvinns, ofta i småskaliga gruvor i Kongo-Kinshasa. Forskarna har granskat olycksstatistik från gruvorna.
– Ungefär 50 procent av allt kobolt kommer från Kongo, där en mycket stor del är från mycket enkla gruvor, säger Sverker Molander, professor.
– Sedan finns hela skalan, det finns kobolt från andra håll där man har gruvbrytning som är hightech med jättebra koll, tillägger han.
Enligt Molander är det inte otänkbart att däcktillverkare skulle kunna ställa högre krav på aktörer i Kongo om arbetsmiljön i koboltgruvorna. Men det är inte lätt, bland annat för att det finns många mellanled.
Farlig luft
Den klart största negativa påverkan i frågan om levnadsår kommer dock av hälsofarlig luft från vägar och gator i Sverige där bilar kör med dubbdäck.
Sverker Molander förespråkar användning av dubbfria vinterdäck.
– Jag tror att behovet av att köra med dubbdäck inte är riktigt så stort som tillverkarna vill få oss att tro. De gånger man skulle behöva dubbdäck går det att köra mera försiktigt. Idag finns också antisladd- och antispinnfunktioner i våra bilar som hjälper till, säger Sverker Molander.
– I mjuk snö är det profilen i däcken som avgör. Inte dubbarna.
Han framhåller också vikten av god väghållning.
– Få bort snön och lägg på lite grus, är Molanders recept.
Osäkerhet
Beräkningen av förlorade eller vunna levnadsår är gjord enligt en livscykelanalys med utgångspunkt från mått som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO).
Enligt den räddar dubbdäck på svenska vägar mellan 60 och 770 levnadsår i trafiken under en vinter, medan mellan 570 och 2 200 levnadsår går förlorade av andra orsaker på grund av däcken.
– Det finns betydande osäkerhet i våra data, medger Sverker Molander.
Samtidigt framhåller han att högt räknade värden för någon faktor måste jämföras med högt räknade värden för andra faktorer.
– Vår huvudpoäng är den stora skillnaden mellan vunna och förlorade år, inte själva siffrorna, säger Molander.
