← Till Tidningen Global
Radar

Kurder i norra Irak har lagt sina röster

En man håller en kurdisk flagga med en bild på regionpresidenten Masoud Barzani under en manifestation i Libanons huvudstad Beirut, till stöd för självständighetsomröstningen i irakiska Kurdistan i september i fjol.

Vallokalerna har stängt i irakiska Kurdistan, där ett nytt parlament ska utses i den krishärjade autonoma regionen – ett år efter en självständighetsomröstning som gjorde Bagdad rasande. Resultatet väntas inom tre dygn.

KURDISTAN/IRAK Drygt tre miljoner människor är röstberättigade i de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya, som utgör det självstyrande området i norra Irak. Det är ännu inte fastställt hur många av dessa som gick och röstade, men enligt preliminära beräkningar var deltagandet blygsamt.

Vallokalerna stängde klockan 17 svensk tid, med endast ett fåtal inrapporterade avvikelser. Ett slutgiltigt resultat väntas bli presenterat inom 72 timmar.

Reserverade platser

673 kandidater från 29 olika politiska rörelser tävlar om väljarnas gunst och en plats i det 111 mandat stora regionparlamentet. Elva av platserna är dock reserverade för religiösa och etniska minoriteter: fem för turkmener, fem för kristna och en för den armeniska gruppen.

Irakiska Kurdistan har gått igenom svåra prövningar efter att ha genomfört en folkomröstning om självständighet i september i fjol, där det blev ett rungande ja. Centralregeringen i Bagdad, som hade förklarat omröstningen olaglig, svarade med ekonomiska straffåtgärder. Dessutom satte man in militären för att driva ut kurdiska styrkor från områden med oljefält, som tjänat som en viktig inkomstkälla för regionens ekonomi.

KDP dominerar

Parlamentet domineras före valet av Kurdistans regionpresident Masoud Barzanis parti KDP, med 38 mandat, jämfört med rivalerna Goran och PUK som har 24 respektive 18 platser. Ett nytt parti ställer upp i dagens val, Ny generation, som har udden riktad mot regionens elit.

Valet väntas inte rita om Kurdistans politiska karta – men lär sätta ljuset på de splittringar som fördjupats efter självständighetsomröstningen.

Bakgrund: Den kurdiska folkomröstningen

Den 25 september röstade irakiska Kurdistan om självständighet i de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som utgör dess självstyrande områden. Därtill genomfördes omröstningen i flera omstridda områden som kontrollerades av kurdiska styrkor men som centralregeringen i Bagdad ser som sitt territorium, däribland Kirkuk, Makhmour, Khanaqin och Sinjar. Det var inte bara kurder som hade rätt att rösta, utan även andra folkgrupper i de kurdiska områdena.

Den irakiskkurdiska diasporan kunde rösta via nätet.
Irakiska Kurdistan har länge haft hög grad av autonomi, med ett eget parlament och egna väpnade styrkor (peshmerga). Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.

Bagdad motsatte sig folkomröstningen. Turkiet och Iran har också reagerat starkt på omröstningen, oroade över att den kan inspirera kurdiska separatister inom sina egna gränser.

Strider bröt ut den 16 oktober, sedan irakiska regeringsstyrkor intagit staden Kirkuk. Offensiven mot de kurdiskkontrollerade områdena var ett direkt svar på den kurdiska folkomröstningen om självständighet.