Innehåll


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Den perfekta stormen

      Under 2018 väntas mänskligheten spendera en miljard år av sin tid på internet. Antalet innehavare av smarttelefoner och tillgång till internet ökar stadigt för varje år och behovet av serverhallar med det. Våra uppkopplade liv…
    • Zoom

      Den perfekta stormen

      Under 2018 väntas mänskligheten spendera en miljard år av sin tid på internet. Antalet innehavare av smarttelefoner och tillgång till internet ökar stadigt för varje år och behovet av serverhallar med det. Våra uppkopplade liv förbrukar snart lika mycket energi som flyg- och transportsektorn. Enligt experter står mänskligheten på stranden framför en stundande datatsunami.

      Det är kväll och smarttelefonen visar ”batterinivå 10 procent”. Laddaren bildar länk mellan den behändiga uppfinningen som förvarar allt större delar av våra liv och uttaget i väggen som hämtar energi från en till synes bottenlös brunn. En cirkel som sluts varje kväll efter ännu en dag med använda appar, uppladdade Snapchats, Instagrambilder och strömmat kulturutbud. 

      På våra skärmar flimrar bilder på oroliga tider förbi, osäkra parlamentariska lägen, förödande skogsbränder. Är det verkligen hållbart att resa till Thailand över julen med tanke på de bestående fotavtrycken efteråt i form av koldioxidutsläpp? ”Hemester” med strömtjänster som Netflix och HBO duger gott och väl, att hålla kontakt med vänner och bekanta går lika bra via sociala medier, för att inte tala om alla möjligheter att hålla sig á jour med vad som händer i världen – i dag finns allt inom räckhåll.

      En Googlesökning bort.

      Dolda effekter

      När vi tänker koldioxidutsläpp och den moderna människans ekologiska fotavtryck springer den omedelbara tanken osökt iväg till tunga industrier: olja, gruvdrift, transportsektorn.

      – Vi tänker sällan på datorteknologi, säger Lotfi Belkhir, professor i ingenjörspraktik och teknik vid McMaster University i Kanada.

      Det borde vi göra, menar han. I en unik och banbrytande studie i Journal of Cleaner Production beträdde Belkhirs team terränger som i det närmaste kan betraktas som terra incognita inom forskarvärlden: informations- och kommunikationstekniska anordningar och tjänsters globala miljöpåverkan i spåren av riktlinjerna från klimattoppmötet i Paris 2015.

      1 miljard år– så lång tid väntas alla
      jordens människor tillsammans ha
      spenderat på internet under 2018
      (ett snitt på cirka 6 timmar per dag
      och invånare).

      ICT-sektorn – som inkluderar alltifrån laptops, smarttelefoner, surfplattor och dataservrar – åtnjuter med rätta ansenliga portioner goodwill och hållbarhetssträvan i allmänhetens ögon. Möjligheterna till e-handel, videokonferenser och telefonsupport världen över har minskat såväl människors som varors resande och således bidragit till minskad oljeförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Men den aspekten – ”den ljusa sidan av myntet”, enligt Lotfi Belkhir – riskerar att falla platt under dess sällan berörda energikonsumtion:

      ”I takt med vårt ökade beroende av ICT-anordningar ökar energibehovet för tillverkning, drift och datalagring”, understryker forskarteamet från McMaster University.

      Lotfi Belkhir misstänkte att det uppkopplade samhällets arsenal av apparatur och dess energibehov bidrog stort till den globala uppvärmningen – men inte i den omfattning som faktiskt sker. Eller i den omfattning som den förväntas göra under kommande decennier ifall smarttelefoner fortsätter säljas med förprogrammerade, korta livstider och därefter ersätts av nya modeller med nya innovativa möjligheter.

      – En dold effekt som vi kunnat se rör datalagring. Varje genererad databit på smarttelefonnivå genererar fem databitar i lagringsöverskott. Därmed kräver datatrafiken i slutändan en femfaldigad energiförbrukning, säger Lotfi Belkhir till Syre Global.

      För tio år sedan stod ICT-anordningars energiförbrukning för en knapp procent av de globala utsläppen. 2020 räknas siffran ha ökat till 3,5 procent och fyrdubblats (14 procent) 2040, då Parisavtalets omställningsriktlinjer bör vara i full rullning om inte 1,5-gradersmålet ska sörjas som en förlorad dröm.

      – Vi tänker sällan på datorteknologi, säger Lotfi Belkhir, professor i ingenjörspraktik och teknik vid McMaster University i Kanada.

      Det borde vi göra, menar han. I en unik och banbrytande studie i Journal of Cleaner Production beträdde Belkhirs team terränger som i det närmaste kan betraktas som terra incognita inom forskarvärlden: informations- och kommunikationstekniska anordningar och tjänsters globala miljöpåverkan i spåren av riktlinjerna från klimattoppmötet i Paris 2015.

      – så lång tid väntas alla jordens människor tillsammans ha spenderat 
      på internet under 2018 (ett snitt på cirka 6 timmar per dag och invånare).ICT-sektorn – som inkluderar alltifrån laptops, smarttelefoner, surfplattor och dataservrar – åtnjuter med rätta ansenliga portioner goodwill och hållbarhetssträvan i allmänhetens ögon. Möjligheterna till e-handel, videokonferenser och telefonsupport världen över har minskat såväl människors som varors resande och således bidragit till minskad oljeförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Men den aspekten – ”den ljusa sidan av myntet”, enligt Lotfi Belkhir – riskerar att falla platt under dess sällan berörda energikonsumtion:

      ”I takt med vårt ökade beroende av ICT-anordningar ökar energibehovet för tillverkning, drift och datalagring”, understryker forskarteamet från McMaster University.

      Lotfi Belkhir misstänkte att det uppkopplade samhällets arsenal av apparatur och dess energibehov bidrog stort till den globala uppvärmningen – men inte i den omfattning som faktiskt sker. Eller i den omfattning som den förväntas göra under kommande decennier ifall smarttelefoner fortsätter säljas med förprogrammerade, korta livstider och därefter ersätts av nya modeller med nya innovativa möjligheter.

      – En dold effekt som vi kunnat se rör datalagring. Varje genererad databit på smarttelefonnivå genererar fem databitar i lagringsöverskott. Därmed kräver datatrafiken i slutändan en femfaldigad energiförbrukning, säger Lotfi Belkhir till Syre Global.

      4 miljarder – använde sig av internet 2017
      (en ökning med 7 procent från 2016).

      För tio år sedan stod ICT-anordningars energiförbrukning för en knapp procent av de globala utsläppen. 2020 räknas siffran ha ökat till 3,5 procent och fyrdubblats (14 procent) 2040, då Parisavtalets omställningsriktlinjer bör vara i full rullning om inte 1,5-gradersmålet ska sörjas som en förlorad dröm.

      Lotfi Belkhir misstänkte att det uppkopplade samhällets arsenal av apparatur och dess energibehov bidrog stort till den globala uppvärmningen – men inte i den omfattning som faktiskt sker. Eller i den omfattning som den förväntas göra under kommande decennier ifall smarttelefoner fortsätter säljas med förprogrammerade, korta livstider och därefter ersätts av nya modeller med nya innovativa möjligheter.

      – En dold effekt som vi kunnat se rör datalagring. Varje genererad databit på smarttelefonnivå genererar fem databitar i lagringsöverskott. Därmed kräver datatrafiken i slutändan en femfaldigad energiförbrukning, säger Lotfi Belkhir till Syre Global.

      För tio år sedan stod ICT-anordningars energiförbrukning för en knapp procent av de globala utsläppen. 2020 räknas siffran ha ökat till 3,5 procent och fyrdubblats (14 procent) 2040, då Parisavtalets omställningsriktlinjer bör vara i full rullning om inte 1,5-gradersmålet ska sörjas som en förlorad dröm.

      I Luleå kommun har Facebook storsatsat de senaste åren och upprättat en av världens största serverhallar i Luleå Science Park. Joel Kjellgren, Site manager, och Tom Furlong, vice president Facebook, visar filterrummet i serverhallen i Luleå. | Foto: Susanne Lindholm/TT

      Klimatfotavtrycket

      Endast smarttelefoners bidrag till den totala klimatutsläppsnotan väntas öka med 730 procent mellan 2011 och 2020, varav tyngden av klimatfotavtrycket finns i produktionen: mineralutvinning, tillverkning och transporter. Enligt Belkhirs teams ”värsta scenario” kan ICT-sektorn stå för hälften av planetens energikonsumtion redan 2040. Inom några år räknar marknaden med att förse 6,1 miljarder smarttelefoner på en planet med 7,6 miljarder invånare, varav hälften aktiva på internet. Förra året välkomnade en kvarts miljard nya användare ut på nätet, varav de största ökningarna noterades i Afrika.

      – Vi visste inte riktigt vad vi kunde förvänta oss när vi inledde vårt arbete. Visst misstänkte vi att smarttelefoners miljöpåverkan var signifikant, men det var inte förrän vi kikade på deras totala energiproduktion som vi förstod att våra slutsatser överskred våra värsta farhågor, säger Lotfi Belkhir.

      Klimatrevor

      Ifall Belkhirs forskarteam belyser ”den dolda sidan” av vårt digitala mynt har omständigheterna vid själva myntverket, dagbrotten varifrån tungmetaller som göder våra smarttelefoner, laddare och dataservrar, varit allt annat än okända.

      ”Gruvdriften kring nödvändiga och ändliga råmaterial sätter ofta arbetares liv på spel och lämnar oåterkalleliga sår i jorden”, skriver miljöorganisationen Greenpeace i rapporten Guide till grönare elektronik.

      Slutsatsen är: desto intelligentare telefoner, desto större klimatpåverkan. Och vägen mot hållbar produktion av mackapärer vi knutit vår tillvaro kring är lång och snårig, menar Elizabeth Jardim, en av rapportförfattarna och expert på kommersiella näringskedjor och företagshållbarhet.

      – I dag är trenden snarare den motsatta. Bräckligt material såsom exempelvis glas och lim som ska hålla ihop apparater designas på ett sätt som gör dem svåra att laga ifall en del skulle gå sönder, säger Jardim till Syre Global.

      Batterier är, menar hon, ett praktexempel på den tekniskarkitektoniska obalansen:

      – Batterier kan börja nå vägs ände långt före telefonen i sig har passerat sitt bäst-före-datum. Men att ersätta ett batteri i populära smarttelefoner är både komplicerat och tidskrävande och kan i slutändan bli en oangenäm kostnadsfråga.

      ”Desto intelligentare telefoner,
      desto större klimatpåverkan.”

      Ledande marknadsaktörer bör därför utveckla ”hållbara ekosystem” som konsumenter vill vara en del av istället för att kränga kortsiktiga och dyra engångsartiklar. Det finns marknadsaktörer som framhåller produkter byggda på hållbar mineralutvinning och återanvänt material, men dessa förblir än så länge i klar minoritet mot de aktörer som majoriteten av världens smarttelefons-, surfplatts- och platt-tv-användare vänder sig till.

      – Den rådande trenden gynnar företag och gör lagande och återvinning till nästintill en omöjlighet, säger Elizabeth Jardim och konstaterar att det i längden är fullkomligt ohållbart att årligen byta smarttelefon och uppdatera platt-tv med större varianter och återvinna i samma takt.

      – Den rådande trenden gynnar företag och gör lagande och återvinning till nästintill en omöjlighet, säger Elizabeth Jardim och konstaterar att det i längden är fullkomligt ohållbart att årligen byta smarttelefon och uppdatera platt-tv med större varianter och återvinna i samma takt.

      Den blodigaste mineralruschen har ägt rum i hjärtat av Afrika där illegala och etablerade dagbrott gött och bekostat semi-kontinentala konflikter med barn och slavar som gruvarbetare och omvärlden som passiv profitör.  Här skyfflar en kongolesisk man stenar, rik på tennmalm, i en mineralfabrik i östra Kongo.  | Foto: Riccardo Gangale/AP/TT

      ”Blodsmineraler”

      ”Varje gång jag ser en reklamsnutt för en ny mobiltelefon känner jag mig en smula illamående”, skriver materialforskaren Ainissa Ramirez i en artikel för PBS. ”Och med tanke på min bakgrund inom materialforskningen även lite som en anställd i en korvfabrik. Mobiltelefoner, liksom korvar, kan vara toppen, men du vill inte veta vad som krävs för att tillverka dem.”

      Anledningen är, förklarar Ramirez, det höga pris som ekologi och människor betalar för mineraler som tvinnar de nagelbreda trådar som löper likt ådror i all mjukvara i anslutning till dess hjärta: batteriet. 

      Kina står inte bara en stor del av dagens nya konsumenter av ICT-anordningar, ”Solens rike” ruvar dessutom på lejonparten av de svårfunna mineraler som håller oss uppkopplade. 

      Kinas ekonomiska metamorfos under 1980-talet lade stora resurser på att göra landet attraktivt för mjukvaru- och teknikbranschen. Bristen på arbetar- och fackliga rättigheter gjorde det bekvämt för diktaturen att göda Kinas växande medelklass med tv-apparater, moderna kök och nya bilar. 

      Det varmare klimatet i Arktis har fått Ryssland att öka sina ansträngningar i jakten på eftertraktade och lönsamma mineraler, och fått växande medelklasser i Brasilien, Indien och Vietnam att göra detsamma. Men den blodigaste mineralruschen har ägt rum i hjärtat av Afrika där illegala och etablerade dagbrott gött och bekostat semi-kontinentala konflikter med barn och slavar som gruvarbetare och omvärlden som passiv profitör.

      ”Konsumenter blir alltmer medvetna om att deras smarttelefoner och laptops kan innehålla komponenter framtagna av barn”, menar Juliane Kippenberg, vice-chef för Human Rights Watchs barnrättsavdelning, men konstaterar att bekämpandet av barnarbete är en svår uppgift inom mjukvaruindustrins långa och komplexa näringskedja. 

      2017 antog världens OECD-länder en rad riktlinjer för elektronikföretag i syfte att avlägsna barnarbete från mineralutvinningen. Inspektioner, kontrakt och årliga rapporter kan tyckas självklara saker i de här sammanhangen, men än så länge har det gått trögt att implementera verktyg som gett synliga resultat när det gäller minskat lidande och barnarbete under produktionen av smarttelefoner och laptops.

      En beroendefråga?

      En av anledningarna till att produktionskretsloppet fortsätter att droppa blod och visa spår av lidande trots återkommande larmrapporter om det höga priset på människans högteknologiska bedrifter kan bottna i utebliven konsumentmakt. Efterfrågan ständig uppkoppling tycks hela tiden flytta fram gränsen för mättnad.

      Det finns bärande likheter mellan den illegala droghandeln och mineralruschen. Båda innehåller spår av inflytelserik organiserad brottslighet, båda har bidragit till att rasera stater. Båda förser marknader som ständigt finner nya kunder. 

      Mobilmissbruk är en relativt ny term som särskilt kopplas samman med smarttelefoner. I somras lanserade Världshälsoorganisationen (WHO) en ny sjukdomskategori – gaming disorder, ”spelsjuka” – för att beskriva ”det betydande försämrade tillståndet” personer kan vakna upp till efter intensivt spelande. Sedan tidigare har utdragen skärmtid – ”digital distraktion” – kopplats samman med rubbad sömn, svårigheter i skolan, ångest och depression.

      ”Den brådskande utvecklingen för klimatet och den snabba molntillväxten innebär att fler bolag måste utveckla högutvecklade strategier för att driva sina tjänster med hållbar energi. Och vi kan välja att strömma videor och musik via appar som drivs av förnybar energi”, säger Elizabeth Jardim, rapportförfattare och hållbarhetsexpert vid Greenpeace.  Den svenske digitalkretsloppsexperten vid kinesiska Huawei, Anders Andrae, uppmanar politiker att hålla nära uppsikt över utvecklingen om mängden data inte ska leda till en icke-hanterbar migrän. | Foto: Rodrigo Abd/AP /TT

      Stressjukdomar

      I dag påträffar läkare stressjukdomar på allt yngre patienter, och en anledning tillskrivs den moderna teknikens inflytande över våra liv. En studie gjord av den brittiska tankesmedjan Education Policy Institute (EPI) varnar för att barns och unga vuxnas internetvanor kan få förödande konsekvenser:

      ”Forskning visar att extrem närvaro i sociala medier har skadliga effekter på ungas välbefinnande.”

      En annan studie – framställd av ett forskarteam från College of Psychiatrists of Ireland – stämmer in i de faror som barn och unga vuxnas utbredda närvaro i sociala medier kan leda till, men där konstateras det även att det inte längre finns någon återvändo:

      ”Fastän unga personer uttrycker oro över internets och sociala mediers påverkan på deras mentala hälsa är det ändå online som de vänder sig för stöd”, skriver forskarteamet.

      Små steg, stora perspektiv

      Tidigare i år skrev två investerare i Apple-koncernen, Jana Partners och California State Teachers’ Retirement System, ett öppet brev och vädjade till iPhone-skaparen att ta itu med produktens ”långtgående konsekvenser” redan under produktionsstadiet. 

      ”Apple kan spela en betydande roll och signalera till industrin att det är viktigt att understryka att kommande generationers hälsa och utveckling är både en lönsam affär och rätt sak att göra”, skrev de och tillade att olje- och tobaksindustrin bör användas som skräckexempel på vad som kan hända bolag som strävar efter kortsiktig lönsamhet: 

      ”De kan i längden undergräva sina egna långsiktsutsikter.”

      Och fastän vägen mot hållbarhetens horisont är lång finns det skäl till framtidstro, anser Elizabeth Jardim, rapportförfattare och hållbarhetsexpert vid Greenpeace. Det handlar om riktning och val, gjorda av enskilda personer. Små steg blir kliv.

      – Den brådskande utvecklingen för klimatet och den snabba molntillväxten* innebär att fler bolag måste utveckla högutvecklade strategier för att driva sina tjänster med hållbar energi. Och vi kan välja att strömma videor och musik via appar som drivs av förnybar energi, säger hon till Syre Global.

      ”Mobiltelefoner, liksom 
      korvar, kan vara toppen, 
      men du vill inte veta 
      vad som krävs för att 
      tillverka dem.”

      Digitaliseringen välkomnar snart 5G, en energislukande satsning som binder oss ännu hårdare kring nätets möjligheter, utmaningar och behov av serverhallar. 

      – Situationen är inget annat än alarmerande, vi står inför en datatsunami, säger Anders Andrae till The Guardian.

      Den svenske digitalkretsloppsexperten vid kinesiska Huawei uppmanar politiker att hålla nära uppsikt över utvecklingen om mängden data inte ska leda till en icke-hanterbar migrän.

      – Digitaliseringen är en perfekt storm, säger Anders Andrae.

      Endast smarttelefoners bidrag till den totala klimatutsläppsnotan väntas öka med 730 procent mellan 2011 och 2020, varav tyngden av klimatfotavtrycket finns i produktionen: mineralutvinning, tillverkning och transporter. | Foto: Janerik Henriksson/TT

      Serverhallar – ett <br>klimathot i flygklass

      Serverhallar upplevde en tillväxt på 26,4 procent enbart under 2017 års sista kvartal, enligt analysföretaget International Data Corporation. 

      Efterfrågan på molntjänster driver på utvecklingen tillsammans med det ständigt stigande antalet användare av internet och smarttelefoner, men endast 20 procent av världens cirka 75 miljoner servrar drivs på förnybar energi, resterande på energi från fossila bränslen.

      På mindre än ett årtionde har serverhallar blivit en miljardindustri som konsumerar 3 procent av den globala energikonsumtionen och 3,5 procent av världens totala utsläpp år 2020 (och redan då passera såväl flyg- som transportsektorn) och nå 14 procent 2040 (samma nivåer som boskapsindustrin uppmäter i dag).

      Facebook + Luleå = SANT!

      I Luleå kommun har Facebook storsatsat de senaste åren och upprättat en av världens största serverhallar i Luleå Science Park. 

      Fullt utbyggt omsätter servrarna 473 miljoner kilowattimmar, motsvarande 16 000 villor, enligt miljöskyddsenheten vid Länsstyrelsen i Norrbotten. Förutom miljarder investerade kronor bidrar Facebooks etablering till forskning och skatteintäkter och drivs enligt egen utsago på 100 procent förnybar energi. 

      Gynnsamt klimat var ett av skälen till att Facebook förlade projektet i just Luleå vars kommunstyrelse tillät ansenliga mängder skog röjas på det 346 000 kvadratmeter stora området. Därtill framgick det att de cirka 90 anställda för Facebook arbetade utan kollektivavtal. 

      Andra stora serverhallar återfinns bland annat i Nevada, USA, Kamataka, Indien, och Ballangen, Norge.  

  • Krönika