– Snabbt växande ekonomier är törstiga ekonomier. Brist på vatten har blivit det normala i många delar av världen, säger Torgny Holmgren, chef för Stockholm International Water Institute, i denna intervju med IPS.
VATTENBRIST Med klimatförändringarna, snabb ekonomisk och urban utveckling och dåliga odlingsmetoder i tillväxtekonomierna i Sydasien ökar bristen på vatten för många marginaliserade människor och jordbrukare.
År 2030 väntas efterfrågan på vatten vara dubbelt så stor som tillgången. Skogar, våtmarker, floder och hav förstörs i utvecklingens spår. Men det behöver inte vara så. Utvecklingen kan vara hållbar – grön.
Den tekniska utvecklingen är en viktig del för att kunna uppnå en hållbar vattenanvändning – oavsett om det handlar om en minskad vattenanvändning inom industrin eller jordbruket, eller att rena avloppsvatten. Låg- och medelinkomstländerna behöver hjälp från de utvecklade länderna för att kunna uppnå de hållbara utvecklingsmålen som gäller vatten, tillgång till rent vatten och sanitet samt en sund förvaltning av sötvattensresurser, men även andra mål där vatten har en avgörande betydelse.
Medverkande vid den 28:e upplagan av internationella världsvattenveckan i augusti i Stockholm underströk att brist på vatten bidrar till fattigdom, konflikter och spridningen av vattenburna sjukdomar, liksom det försvårar tillgången till utbildning för kvinnor och flickor.
Kvinnor har en viktig roll när det gäller insamlingen och skyddet av vattenkällor – de har ansvar för mer än 70 procent av de vattenrelaterade sysslorna och hanteringen av vatten världen över. Men kvinnorna har fortfarande små möjligheter att göra sig hörda när det gäller vattenförvaltningen i Sydasien, även om deras ökade deltagande skulle kunna lindra vattenkriser bland annat genom traditionell kunskap om småskaliga lösningar inom jordbruket som kan öka motståndskraften mot torka och öka tillgången till näringsriktig mat.
Torgny Holmgren, tidigare ambassadör med lång erfarenhet av arbete i Sydasien, talade om olika sätt att ta itu med framtida utmaningar, i denna intervju med IPS.
IPS: Vilka åtgärder behöver ekonomier i Sydasien vidta för att skapa en hållbar vattenanvändning?
Torgny Holmgren: I Sydasien står många länder inför en stor brist på vatten genom att efterfrågan ökar till följd av växande ekonomier och växande befolkningar. En grundläggande aspekt är hur länder hanterar tillgången till vatten. Vi har sett att det finns länder med brist på vatten som hanterar tillgången till vatten på ett effektivt sätt medan det finns länder som har en stor tillgång till vatten men som missköter denna resurs.
Ett exempel på någon som hanterat vattenresurser på ett effektivt sätt är Rajendra Singh från Indien som 2015 tilldelades Stockholm Water Prize och som har arbetat i torra landsbygdsområden med att introducera traditionella tekniker för att samla upp och lagra regnvatten och återuppliva stora områden.
Även om det mesta vattnet fortfarande används för produktion av mat så använts även allt mer vatten av industrier och för energiproduktion. IPS: Hur ställer sig Stockholm International Water Institute till frågan om tekniskt stöd från de utvecklade länderna till utvecklingsländerna för att skapa en hållbar användning av vatten?
IPS: Hur kan Sydasien på bästa sätt ta itu med obalansen mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till vatten och ge kvinnor ett större inflytande vid förvaltning av vattenresurser?
IPS: Hur kan det globala Syd – som står under tryck att öka BNP, som är i behov av större markområden, mer industrier och att lyfta miljoner ur fattigdom – lyckas hitta en balans mellan grön och grå infrastruktur? Vilken roll kan lokalsamhällen spela när det gäller att skapa grön infrastruktur?
Eftersom konkurrensen om den knappa resursen ökar kommer vi behöva omstrukturera avgifter och fördelningen av vatten när det gäller olika användare eftersom hushåll och matproduktion måste få tillgång till tillräckligt med vatten.
Även förändrade bevattningssystem kan minska vattenförbrukningen vilket forskning har visat. Om regeringar sänker subventionerna på el när det gäller pumpningssystem så är jordbrukare mer noga med hur mycket grundvatten de pumpar upp.