← Till Tidningen Global
Glöd · Debatt

Vi behöver en europeisk basinkomstpolicy

Fredrik Persson/TT | Vladan Lausevic tror att en basinkomst på EU-nivå behövs för att vi ska kunna hantera framtidens problem.

DEBATT Europeiska unionen behöver stora reformer inför framtiden för att kunna hantera problem med fattigdom och teknologiska omställningar. Därför är det positivt att Liberalerna ställer sig bakom tanken på en europeisk koldioxidskatt. En sådan skatt kan genom grön skatteväxling göra en viktig skillnad för medborgarna. Dels att reducering av skatter på arbete och inkomster uppmuntras i hela unionen och dels att skatten kan delfinansiera en basinkomstpolicy i form av medborgarutdelning. Så kan liberaler genom kompromisser med andra aktörer göra framtiden bättre för fler i unionen.

Skatter på EU-nivå är fortfarande en svår fråga eftersom det handlar om suveränitet och resurser. Formellt sett har unionen ingen beskattningsrätt. Något som bland annat försvårar budgetens finansiering, som kontrolleras i första hand av staterna. Att införa en sådan skatt där EU-kommissionen kan ha mandat att driva in intäkterna vore bra eftersom det även skulle reducera institutionella kostnader för förhandlingar och finansieringen av unionsbudgeten.

Samtidigt är det viktigt att minnas att offentlig makt är beroende av individernas intressen och befolkningens godkännande. Därför måste en europeisk CO2-skatt vara accepterad av unionens medborgare. Med tanke på trovärdighetsproblemen som finns behöver unionen ett begränsat men effektivt socialt kontrakt på riktigt. Därför vore en europeisk basinkomstpolicy både ett sätt att komma åt problemen med fattigdom, utsatthet och exkludering samtidigt som trovärdigheten för europeiska institutioner kan höjas.

Ett konkret förslag för en europeisk basinkomstpolicy, i alla fall för medborgarna i eurozonen, finns sedan tidigare skriven av ekonomiprofessorn Philippe van Parijs som föreslår en CO2-skatt inom EU där varje ton koldioxid beskattas med runt 20 euro (200 kr). Det skulle i kombination med bland annat budgetreformer av CAP (den gemensamma jordbrukspolitiken) och andra EU-fonder kunna ge tillräckligt med pengar för att ge varje medborgare oavsett ålder 250 euro (2 500 kr) i månaden.

En sådan policy kan också kombineras med den liknande ”direkta pengar”-policyn som råder i unionen. Från liberal synpunkt bör strävan efter fortsatt ekonomisk integration och liberaliseringar av den europeiska ekonomin gå ihop med reformer av välfärdssystem. Basinkomst eller medborgarutdelning blir därför en viktig åtgärd för att hantera problem som uppstår inom ramen för en friare marknad och ekonomiska interaktioner mellan människor.

En europeisk basinkomstpolicy skulle kunna göra skillnad för fler. Både för den som bor i Berlin och Paris samt i Cesis och Rimini. Arbetslöshet handlar om brist på jobb och fattiga finns när det råder brist på pengar. Sådana problem är inte bara ett problem för individen utan även ett problem för mänskligt välstånd. På det sättet kan EU bli världens första union som har någon form av välfärdspolicy baserad på minsta möjliga inskränkningar av individens frihet och integritet och som ger största möjliga effekt och nytta för individen.