Inbördeskriget i Sydsudan kan gå mot en lösning – presidenten har undertecknat en permanent vapenvila med den väpnade oppositionen.
Det nya avtalet har större chans att hålla än det som brakade samman 2016, säger en expert.
SYDSUDAN Tiotusentals människor har dödats i det mer än fyra år långa inbördeskriget i Sydsudan som har slagit ekonomin i spillror och tvingat närmare fyra miljoner människor på flykt. Men om tre dygn kan vapnen läggas åt sidan när fredsavtalet som ingicks i dag träder i kraft – en vapenvila som ska vara permanent enligt Sudans utrikesminister Al-Dirdiri Mohamed Ahmed.
– Överenskommelsen som undertecknades i dag och vapenvilan kommer att avsluta kriget i Sydsudan och påbörja ett nytt kapitel, säger Riek Machar, ledare för den väpnade oppositionen, enligt Reuters.
Sydsudans president Salva Kiir säger att han kommer att visa respekt för avtalet. Sudans president Omar al-Bashir befann sig i rummet när parterna satte sina kråkor på dokumentet som ska leda till fred, skriver Reuters.
Samtal mellan ledarna
Avtalet är kvittot på samtalen mellan president Salva Kiir och hans ärkefiende Riek Machar som hållits i Etiopiens huvudstad Addis Abeba i förra veckan och senast i Sudans huvudstad Khartum i måndags. Det innebär dessutom att fångar ska friges, att gränsövergångar ska öppnas för humanitär hjälp och att en tillfällig regering ska bildas efter fyra månader.
Mötet i Etiopien var det första på två år mellan Kiir och Machar. I augusti 2016 bröt ett tidigare fredsavtal mellan regeringen och Machars rebellgrupp samman.
Livskraftigare än senast
Sydsudankännaren Erik Persson, tidigare verksam vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm, säger att det nya avtalet har större chans att hålla än det förra. Dels eftersom Uganda och Sudan, som stöder varsin sida i konflikten, har varit delaktiga i samtalen, dels eftersom presidenten och oppositionsledaren inte kommer ha militära styrkor i samma städer som 2016.
– Det är en otroligt lång väg kvar för att det ska bli en verklig fred. Det finns en lång rad grupper som inte omfattas av avtalet, och det är oklart hur stora delar av oppositionen som Machar kontrollerar och det finns en lång rad grupper som han uttalat inte har kontroll över. Men det kan leda till att även dem kan tänka sig att skriva under ett avtal, säger Persson.
– Sedan finns de strukturella faktorerna som bäddar för konflikt också kvar. Sydsudan är väldigt fattigt, något som utgör grunden för att rekrytera folk till miliserna, och det finns otroligt mycket vapen i landet.
Kamp om oljan
Konflikten handlar ytterst om kampen om landets rikedomar, enligt Persson.
– Även om det under en lång tid har sett svårt ut för någon annan än Salva Kiir att ha den största kontrollen över landet och oljan, så är det ändå en del av vad konflikten handlar om, att man genom hot om våld och våld visar att man är en kraft att räkna med.
Bakgrund: Konflikten i Sydsudan
Under stort folkjubel blir Sydsudan den 9 juli 2011 ett självständigt land efter ett inbördeskrig — Afrikas längsta — som pågick mellan 1983 och 2005. Minst 1,5 miljoner människor dödas i kriget.
I december 2013 utbryter inbördeskrig i den utfattiga nationen.
Presidenten och statschefen Salva Kiir ser sig alltmer hotad av sin vicepresident Riek Machar och sparkar hela sin regering. Som bakgrund till kriget fanns en lång maktkamp mellan politiker som varit rivaler i decennier.
Konflikten eldas också på av gamla etniska spänningar. Kiir tillhör folkgruppen dinka medan Machar tillhör nuerna. Maktkampen kompliceras av strider mellan olika undergrupper.
Efter det att regeringen i februari 2015 ställt in utlovade allmänna val pressar omvärlden och FN regeringen och rebellerna att skriva under ett fredsavtal som bland annat skulle innebära maktdelning. Det unga landet var vid det laget i stort sett ödelagt, utan fungerande service och med mängder på flykt.
Fredsavtalet bröt sakta ihop. Machar återinsattes visserligen som vicepresident 2016, och Kiir presenterade en övergångsregering. Men striderna fortsatte på flera håll i landet och flera rebellgrupperingar förkastade överenskommelsen.
I augusti 2016 sparkar Kiir vicepresidenten Machar, som flyr landet då han säger sig frukta för sitt liv.
I juni 2018 påbörjas samtal mellan Kiir och Machar, först i Etiopien och senare i Sudan. Samtalen leder till ett nytt fredsavtal.
