← Till Tidningen Global
Radar · Analys

Brexit skuggar 20-årsfirandet av fred på Nordirland

Mstyslav Chernov/AP/TT | Anti-Brexit skylt i utkanten av Middletown, Nordirland, nära gränsen till Irland.

Påskhelgen 2018 firade Nordirland 20 år av fred efter 30 år av väpnat våld, politiska konflikter och tusentals döda. Men Brexit har kastat Nordirland upp på dagordningen igen och hopat nygamla frågetecken i horisonten.

ANALYS/ Nordirland Fredsavtalet som slöts på långfredagen 1998 satte punkt för 30 års lågintensivt inbördeskrig på Nordirland, en period hågkommen som ”The Troubles”. Dörren till en fredlig framtid öppnades. Bakom den väntade samarbete och försoning i stället för väpnad kamp och urspårat hat mellan pro-iriska falanger och unionister.
Men 3 500 nordirländare fick aldrig uppleva eldupphöret, än mindre lyssna till applåderna i Oslo då David Trimble och John Hume mottog Nobels fredspris. Deras liv nådde vägs ände med vägbomber, mord eller massakrer av obeväpnade demonstranter.

”Hård” eller ”mjuk” gräns?

Avtalet 1998 satte inte bara stopp för meningslöst våld, det lade även grunden till en nystart för den nordiriska representativa demokratin. Syrefattiga förhandlingsrum vädrades ut och 275 gränskorsningar öppnades mellan Irland och Nordirland (att jämföra med USAs och Kanadas 119). Gränsövergångarna var de tydligaste bevisen på ett uppdelat Irland, men under den brittiska premiärministern Theresa Mays Brexit-förhandlingar med EU har just gränsfrågan briserat som en politisk bomb.

”Hård” eller ”mjuk” gräns? Det är frågan. Kanske anade Nordirlands väljare svaret redan inför Brexit-omröstningen? 56 procent röstade emot ett EU-utträde.

”Nationalister är visserligen inte överförtjusta att leva under Union Jacks flagga, men bristen på synliga gränser bidrog till att sprida en känsla av gemenskap med övriga Europa”, skrev det brittiska parlamentet i en rapport och underströk vikten av att inte bjuda in spöken från det förflutna till ett redan komplicerat politiskt läge. ”Nygamla gränser är inte bara en impopulär fråga, det vore omöjligt att genomföra”, skrev journalisten Anne Applebaum i Washington Post.

En nygammal gräns medför inte bara ekonomiska konsekvenser, de vore rentav hälsovådliga. Sjuksköterskor och läkare som tjänstgör både i Nordirland och Irland har uttryckt oro för konsekvenserna av en ”hård gräns”. Många skulle tvingas flytta söderut och ta viktiga yrkeskunskaper och erfarenheter med sig, sa läkaren Peter Maguire till Irish Medical Times.
Men över allt annat skulle en hård gräns innebära en attitydförändring och färre spontana utbyten mellan invånare på olika sidor av gränsen.

Foto: Jan-Åke Eriksson | Området Bogside i Derry där <strong></strong>Bloody Sunday, demonstrationen då 14 personer dödades av brittisk militär, ägde rum 1972
Foto: Jan-Åke Eriksson | Området Bogside i Derry där Bloody Sunday, demonstrationen då 14 personer dödades av brittisk militär, ägde rum 1972.

Hotad rörlighet

Brexit har ritat om den politiska kartan både i London och Belfast. I valet 2017 led konservativa Torypartiet stora förluster och tvingas numera förlita sig på hårdkokta nordiriska Democratic Unionist Party (DUP) som är största parti på Nordirland tillsammans med historiska ärkefienden Sinn Féin. Och det är inte bara den politiska rörligheten som begränsas i Brexits spår; för Nordirland har migrationen varit en viktig komponent för ekonomin och mellan 2000 och 2014 flyttade 175 000 personer till Nordirland, invånare och skattebetalare vars framtid nu hålls som gisslan i förhandlingarna mellan London och Bryssel.
Detsamma gäller för frågor som rör hbtq och rätten till abort.

Redan före Brexit släpade Nordirland efter övriga Storbritannien, men strax före påskhelgen röstades ett lagförslag om hbtq-personers rätt att ingå äktenskap igenom. Det är inte första gången det sker och tidigare har unionistpartiet DUP satt käppar i hjulet för en lagimplementering. När det gäller abortfrågan hoppas nordiriska kvinnor få bättre möjligheter till stöd och hjälp i England medan de största förlorarna blir kvinnor i Irland som hittills ostört kunnat korsa gränsen norrut för säkra aborter.

Tillbaka till dåtiden?

Rörligheten och turismen är i dag en viktig näring och att Game of Thrones spelas in på Nordirland har helt klart väckt ökat intresse för landet. Det fallande pundvärdet har gynnat besöksnäringen, men dess värre på bekostnad av inhemska löner. Enligt Sky News väntar ännu sämre ekonomiska tider, något som den offentliga sektorn lär känna av.

Långfredagen 1998 innebar en historisk politisk gryning för Nordirland. Men i dag, när Storbritannien skakar av Brexit-processens turbulens, står Nordirland – åtminstone tillfälligt –  inför en social och ekonomisk skymning. Fredsavtalet innebar en nödvändig utväg från en destruktiv återvändsgränd. Dit är det få som längtar tillbaka till, men nu liksom då är maktbalansen skev och London sitter på de bästa korten i spelet om framtiden. Och det på en grön ö 500 kilometer från House of Lords.