Världens samlade försvarsutgifter är de högsta sedan kalla krigets slut, uppger Stockholms fredsforskningsinstitut Sipri i en färsk rapport. Sammanlagt beräknas militärutgifterna under förra året ha legat på motsvarande 15 000 miljarder svenska kronor.
VÄRLDEN Det innebär en ökning med 1,1 procent jämfört med föregående år och betyder enligt Sipris rapport att fjolårets försvarskostnader var de högsta sedan slutet av kalla kriget.
Siffran, 1 739 miljarder dollar, är hisnande och innebär att 2,2 procent av världens samlade BNP går till militära utgifter – eller nästan 2 000 kronor per person per år.
De fem länder som lade mest pengar på militärutgifter var i fallande ordning USA, Kina, Saudiarabien, Ryssland och Indien, som tillsammans stod för 60 procent av världens samlade försvarsutgifter. USA stod på egen hand för mer än en tredjedel av den sammanlagda summan och de 610 miljarder dollar som landet satsade är en högre summa än de sju nästkommande ländernas sammanräknade utgifter.
För USA:s del finns det också en tydlig trendskillnad mellan Donald Trumps och Barack Obamas administrationer. Sedan 2010 har USA:s militärutgifter minskat varje år fram tills 2016. Mellan 2016 2017 var summan oförändrad och under Donald Trumps ledning förväntas årets militärutgifter öka kraftigt.
I Mellanöstern har militärutgifterna ökat och Saudiarabien ligger numera på tredje plats över de länder som satsar mest pengar på militären. Länderna i Europa stod under förra året för en femtedel av världens samlade utgifter för försvaret och ökningen är marginellt högre jämfört med 2008.
Sipris rapport visar samtidigt, tillsammans med uppgifter från OECD, att den andel av BNP som OECD-länderna varje år satsar på militären är betydligt högre än de pengar som går till offentligt utvecklingsbistånd.
