I tider av idel olycksbådande rapporter från Arktisregionen finns det ändå även skäl att glädjas över tillvaron – åtminstone för den som är isbjörn och hemmavarande nära den kanadensiska provinsens Labradors kustremsa.
KANADA Här – i en geografiskt väldig men glest befolkad region i höjd med Grönlands sydligaste spets – räknas isbjörnspopulationen vara den mest välmående i hela Arktisregionen. Och ett skäl är grönlandssälens goda återväxt.
Enligt Kanadas fiske- och havsmyndighet uppmäts sex gånger så många grönlandssälar som under 1970-talet, vilket fått landets jaktlobby och miljövårdare att dra öronen åt sig och åberopa licensjakt på arten. Jaktförbud råder alltjämt i regionen och många länder världen över – däribland USA och Ryssland – förbjuder import av sälprodukter, men Eldred Woodford, ordförande för Canadian Sealers Association, är ändå på det klar med att något bör göras.
– Det är givet att vi måste börja underhålla och överse situationen och öppna dörren för nya säljägare som kan skänka ungt och friskt blod till branschen, säger han till The Weather Channel.
Grönlandssälen är en viktig komponent i isbjörnens diet. När avståndet mellan jaktmarkerna minskar har isbjörnen också större möjlighet att överleva och frodas. Inuiter jagar alltjämt isbjörn och skinnet förblir en lukrativ marknad som lockar till sig köpare över hela världen. Modern teknik och utrustning kan bättre kontrollera att isbjörnar fälls under lagliga jaktrundor och att inte dela med sig av köttet eller tillhandahålla smakprov i testsyften kan innebära avstängning från jakt i upp till fem år.
– När jag var liten var isbjörnen en i det närmaste mytisk figur eftersom du så sällan såg röken av dem. Du hörde heller aldrig om andra som hade sett till några. Men nu är de överallt, berättar Jim Goudie, vildmarksansvarig i Nunatsiavut, för The Guardian.
Enligt miljöorganisationen Environment Canadas beräkningar lever numera så många som 2 500 isbjörnar i Labrador och norra Quebec, en siffra som överstiger de dystra förutsägelserna som gjordes i början av 2000-talet. Populationen ser dessutom ut att öka trots klimatförändringarnas pågående omskrivning av Arktis miljö och framtida livsförutsättningar.
Somliga bedömare menar att isbjörnens förmåga att flytta och anpassa sig till och under nya förhållanden kan rädda dem undan utrotning. En tydlig indikation på det är den ökade populationen i nordöstra Kanada och något som sker på bekostnad av antalet isbjörnar längre norrut där den isfria perioden blir alltmer utdragen och gör det svårare för arten att säkra tillgång till mat.
– Havsisen är som en rörlig trottoar, och de färdas tillsammans med den. Björnar flyttar sannolikt till platser med bättre mattillgång och möjlighet att para sig, säger Elizabeth Peacock, geolog vid US Geological Society, till den sociala medieplattformen Seeker.
