Svenskproducerad militärmateriel ska återigen hamna i händerna på en repressiv regim, den här gången Filippinerna. Kritiker är besvikna men den ansvariga myndigheten menar att affären var i hamn redan innan den omstridde presidenten Rodrigo Duterte tillträdde sin post och kastade landet i en människorättskris.
SVERIGE/FILIPPINERNA Försvarsmaterielproducenten Saab ska leverera Sea Giraffe AMB till USA:s marin som i sin tur ska exportera radarsystemet vidare till Filippinerna. Sea Giraffe AMB används för övervakning i luften och på havsytan och affären godkändes i februari i år av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), myndigheten som ansvarar för krigsmaterielfrågor.
– Det här är första utförseltillståndet till Filippinerna på ett antal år, sa Karl Evertsson, chef för ISPs krigsmaterielgrupp, till Aftonbladet i våras och underströk att myndigheten noga följer ”situationen i Filippinerna”.
Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor hos Svenska Freds och Skiljedomsföreningen, är kritisk till att Saab kunde ges tillstånd att ro affären i hamn utifrån de riktlinjer som gäller för vapenexport.
– ISP säger att affären blev klar innan Duterte kom till makten och att de inte ville avbryta affären för att inte skada Saabs trovärdighet att kunna leverera. Att värna den svenska vapenindustrins förutsättningar att sälja var alltså i praktiken viktigare än mänskliga rättigheter och demokrati. En cynisk och sorglig politik, säger hon till Syre.
50-årigt inbördeskrig
Svensk vapenexport ska inte ske till länder som kränker mänskliga rättigheter eller befinner sig eller riskerar att befinna sig i väpnad konflikt. Den filippinska staten har emellertid befunnit sig i lågintensivt inbördeskrig med maoistiska gerillagrupper sedan 1969 och har de senaste decennierna även bekämpat terrorgrupper inspirerade eller grundade av al-Qaida och sedermera IS. Ofta med civila offer som följd.
Sedan Rodrigo Dutertes tillträde som president 2016 med löften om hårdare tag mot knarkkarteller och organiserad brottslighet har tvåfrontskriget blivit en civil humanitär katastrof mitt framför omvärldens ögon. Human Rights Watch beskriver läget som den värsta ”människorättskris sedan diktator Ferdinand Marcos dagar på 1970- och 80-talet”.
”Duterte hänger sig åt trakasserier och skrämmer individer och organisationer med att ställa folk inför rätta för maktmissbruk under den så kallade ”antidrogkampanjen”, däribland FN-anställda”, skriver MR-organisationen i World Report 2018.
Tusentals döda i ”drogkrig”
Enligt filippinska myndigheter har 7 000 dödsfall krävts i kriget mot narkotikan. Men det är en siffra som många tror är kraftigt underdriven och enligt Human Rights Watchs källor ligger den verkliga siffran närmare det dubbla:
”Vår kartläggning visar att Filippinernas nationella polisstyrkor och deras agenter upprepade gånger gjort sig skyldiga till utomrättsliga avrättningar av drogmisstänkta och därefter falskt påstått sig ha agerat i nödvärn. Polis har planterat vapen, använd ammunition och drogpaket på offrens kroppar.”
Och förutom för civila har läget även gått från prekärt till akut för hbtq-personer, journalister och miljö- och MR-aktivister runtom i landet, men framför allt på landsbygden (se även Syre Global #maj 2018).
Fördjupade svenska intressen
2016 öppnade Sverige ambassad i Manila efter åtta års frånvaro. Näringsminister Mikael Damberg fanns på plats och ett halvår senare öppnade även Saab sitt eget kontor i huvudstaden. Redan då viskades det om planer på ett filippinskt köp av Jas 39 Gripen. Damberg fick kritik för att ha krattat vägen för svenska intressen såsom vapenindustrin, och kritiker fick fog för sina farhågor när ministerns dåvarande pressekreterare Ann Wolgers –närvarande under ambassadsinvigningen hösten 2016 – kort därpå blev presschef på Saab.
– Saab är ett väldigt fint bolag som ligger i framkant både vad gäller ingenjörskunnande och jämställdhetsarbete. Jag ser fram emot att leda Saabs Press Centre, sa Wolgers själv i ett offentligt uttalande på Saabs hemsida.
Radarsystemet Sea Giraffe är förvisso avsett för bruk ute till havs, men Linda Åkerström anser ändå att affären med Dutertes regim är oförsvarbar med tanke på den upptrappade territorialkonflikten i Sydkinesiska sjön.
– De svenska riktlinjerna säger att export inte bör tillåtas om det finns en pågående väpnad konflikt i landet eller om det finns risk för väpnade konflikter. Konflikterna i regionen och den pågående kapprustningen innebär en tydlig risk, säger hon.
