I morgon kväll förbereder sig världens muslimer för ramadan, fastemånaden då muslimer avstår från mat och dryck från gryning till skymning under 30 dagar. Den stora högtiden firas av både shia- och sunnimuslimer, och ska ge tid för både begrundan och samvaro.
Ramadan, den nionde månaden i den muslimska kalendern, sägs vara den månad då Gud uppenbarade sig för Muhammed och profeten fick sin kallelse. Genom att avstå mat, dryck och sex från gryning till skymning, ska muslimer lära sig tålamod och ödmjukhet, rena själen och begrunda religionens bud. Fastan är dessutom en av islams fem grundpelare. Det är också en tid för umgänge med familj och vänner, och arbetstakten brukar sjunka.
Datum varierar
Ramadan inleds när nymånens skira skära för första gången kan ses under den nionde månaden i den muslimska kalendern. Numera används astronomiska mätmedel för att slå fast den exakta tidpunkten. Eftersom den muslimska kalendern är en månkalender, till skillnad från den gregorianska som är en solkalender, flyttas tidpunkten för ramadan tillbaka omkring elva dagar varje år. Fastan pågår vanligtvis i 29 eller 30 dagar beroende på hur månen kan ses. I år varar fastemånaden från den 16 maj till den 14 juni.
Sjuka slipper
Koranen slår fast att personer som har en sjukdom eller något annat hälsotillstånd som gör fastan skadlig för hälsan är undantagna från plikten att fasta. Förutom sjuka tillhör gravida, barn och äldre de som kan undantas, och den som inte klarar av fastan har rätt att bryta den. Den som inte fastar kan också kompensera genom att skänka pengar till välgörenhet eller till fattiga.
Midnattssol inget hinder
För muslimer som lever långt norrut kan fasta under våren och sommaren vara besvärligt eftersom timmarna mellan solnedgång och soluppgång är få – eller inga alls. Det finns då ett antal alternativ för att komma runt problemet: Man delar in dygnet i tolv timmar gånger två, och fastar endast under de timmar som räknas som dag. Ett annat sätt är att räkna solens tider i Mecka eller Medina. Det tredje alternativet är att använda tiderna för den mest närliggande plats där solen faktiskt går ned på natten.
Efter fastan – fest
Ramadan är också en tid för fest. Efter mörkrets inbrott håller man måltider med familj och vänner. Fastemånaden avslutas sedan med en tre dagar lång fest, id al-fitr. Då är det fritt fram att frossa och vanliga rätter som dukas fram på bordet är bland annat meze (olika smårätter, till exempel vinbladsdolmar) lammgrytor, lamm- och kycklingspett, lins- och pumpasoppor, böngrytor samt sötsaker som dadlar, kakor och baklava (bakverk med honung och nötter).
Källor: Institutet för språk och folkminnen, National Geographic, Expressen, Dagens Nyheter.
