Högstadieelever i utsatta områdena upplever en betydligt högre grad av trivsel, har bättre lärarrelationer och känner ett mer demokratiskt klimat i skolan, jämfört med skolungdomar i mer välbärgade områden. De längtar även tillbaka till skolan vid helger och lov i en betydligt större utsträckning.

De här resultaten går tvärt emot vad äldre forskning visat på och studien är den första i sitt slag i Sverige.

– Mediebilden av utsatta områden visar att det är områden där det ofta förekommer skjutningar, brottslighet och bränningar av bilar och att de här problemen riskerar att läcka in till skolorna, säger Håkan Stattin, professor i psykologi vid Uppsala universitet, och en av författarna av studien.

Utgör säkra hamnar

Han förklarar att det är en gammal bild som bygger på tidigare forskning från USA, där utanförskapsområdena är uppbyggda på ett annat sätt än i Europa och har helt andra förutsättningar.

I studien, som är gjord i olika områden i Örebro, framkom i stället att skolor i utsatta områden fungerar som en motvikt mot samhället runt om.

– Ungdomar som bor i utsatta områden upplever sina bostadsområden mer hotfulla och otrygga än andra ungdomar. De upplever också sina föräldrar som mer kontrollerande, säger Stattin och fortsätter:

– Skolorna i dessa områden utgör då säkra hamnar för ungdomarna, säger Håkan Stattin.

Inte mer kriminella

Han framhåller också att det inte finns skäl att tro att ungdomar i högstadieåldern i utsatta områden är kriminella i högre utsträckning än de som bor i välbärgade områden.

Han poängterar att det är mer kriminalitet i dessa områden men att det då handlar om äldre, unga vuxna. Det bekräftar även siffror från Brå, Brottsförebyggande rådet.

– Det finns ingenting som pekar på att högstadieelever i brottsbelastade områden är mer brottsbelastade än elever i mer gynnade områden, säger Håkan Stattin.

Stattin tillägger att det här visar hur viktig roll skolorna har i vardagslivet och att skolor ska verka för större elevinflytande och inte för en ökad kontroll av eleverna.