Så ser det ut år efter år. Men vissa växter tar lite längre tid på sig att visa sin prakt. Till exempel den 30-åriga flera meter höga taggagaven som frodas i Medelhavsmiljö mitt i Stockholm. Nu ska den för första – och sista – gången blomma.

– Det är jätteroligt och spännande hur det ska bli. För den ena agavearten är inte den andra lik, säger Karin Martinsson, förste trädgårdsintendent Bergianska trädgården.

Vi möts i Edvard Andersons växthus, där febril aktivitet råder strax före öppningsdags. En handfull trädgårdsmästare beskär och planterar om innan dagens första besökare.

Agaveväxten är en suckulent och dess naturliga miljö är ökenlandskap i Mexiko eller södra USA. Den har saftiga, vattenlagrande, sega blad – ofta med taggar längs bladkanterna. Ändtaggen längst ut på bladet är ett hårt och sylvasst försvar mot törstiga djur.

– Utväxterna är ”elaka”. Man gör illa sig på dem.

Förr i tiden använde man ändtaggarna för övrigt som synålar. I parker sätter man ibland korkar på taggarna för att skydda förbipasserande. I Karibien använder man urblåsta ägg.

Sticklingar

I svallvågorna av Columbus resa till Amerika i slutet av 1400-talet kom agaven till Europa. I vår nutid har många charterresenärer, som besökt Kanarieöarna, Kreta eller dylika resmål, kommit hem med agavesticklingar. Sedan har det lilla skottet växt och allteftersom åren gått antagit gigantiska proportioner.

– Då brukar de mejla till oss. Vi får flera förfrågningar varje år, säger Karin Martinsson och skrattar.

Bergianskas taggagave väger ett par hundra kilo och när trädgårdsmästaren Axel Gustafson i april upptäckte vad som var i vardande fick växten flyttas med truck. Blomställningen, som vid vårt besök skjuter drygt fyra meter upp i luften, liknar en sparris. Det kan gå generationer mellan blomningarna.

– Det här är ganska unikt. Vi som jobbar här och nu kommer troligen inte att få uppleva det här igen, säger Karin Martinsson.

Speciellt för agaverna är att när en rosett har blommat så dör den. En del skickar sidoskott, medan andra dör helt och hållet. Som den aktuella taggagaven.

Med status

De rara blomningarna – särskilt på våra breddgrader – bidrog till att agaver länge associerades med status. För det första kom de ju långväga ifrån: antingen från kontinenten eller den nya världen. För det andra behövdes tilltagna odlingsutrymmen för att driva fram växten.

– Historiskt sett när agaver kom i blom fick man antingen göra hål i taket på växthuset, bygga på en holk utanpå eller flytta på växten.

Ett orangeri eller slott var lämpliga agaveplatser.

För adelsfolket var det prestige att ställa ut en agave eller två framför slottet på ömse sidor om uppfarten. Det är därför knappast en tillfällighet att agaver på kontinenten fortfarande placeras utanför av offentliga byggnader.

Noor i Uppland

Den första agaven i Sverige togs hit av Gustaf II Adolf år 1623. Just det exemplaret dröjde till 1708 innan det blommade. Själva premiärblomningen på svensk mark varade i ett par år.

– Det berodde på att den antagligen hade fått sin tillväxtpunkt skadad och i stället för att skjuta upp en blomställning och sedan dö skickade den upp flera. Men det är ett undantag, säger Karin Martinsson.

Från när och fjärran åkte man för att beundra växten på Noors säteri utanför Knivsta i Uppland. Inte bara dagstidningar rapporterade utan även poeter gestaltade underverket.

Förvisso blandade diktarna samman agaven med aloe, men det händer än i dag, berättar Karin Martinsson och visar den liknande afodillväxten Aloe vera som bland annat förknippas med salvor och tvål.

Drakagave

Bergianska har ett tjugotal agaver av varierade storlekar och i olika stadier. Den skuggtåliga drakagaven ser moloken ut – ändå strålar det om den.

– Den har fått frön, ropar Axel Gustafson från stegen där han ett par meter upp i luften sköter om en ökenfikus.

Karin Martinsson går fram till drakagaven och för fingertopparna över några av de hundratals fröna.

– Ja, de är mogna nu, konstaterar hon.

Agavers blomställningar blir antingen kandelaberformade – som hos taggagaven – eller spjutformade – som drakagaven – då ställningen böjer sig i en lång båge. På engelska kallas den för ”swan neck agave”, det vill säga svanhalsagave.

Skuggmärke

Den vackraste av dem alla, om Karin Martinsson får bestämma, är drottningagaven, uppkallad efter drottning Victoria av England på 1800-talet. Bladen i knoppen är hårt sammanpressade och när de slår ut efter hand har det bildats dekorativa skuggmärken.

– Drottningenagaven bildar inga sidoskott. Det gör att den är svårare att föröka. För att skydda den från rovdrift har man reglerat handeln, säger Karin Martinsson.

Tillbaka till sommarens mittpunkt: taggagaven.

– De ser inte riktigt färdiga ut, knopparna, säger Axel Gustafson.

Några dagar efter TT:s besök slår agaven ut sina första blommor. De lägsta knopparna blommar först – de är de äldsta. Som ett naturens fyrverkeri blir det den närmaste månaden. Exakt hur länge är väderberoende.

– Vi har haft ett agaverally, säger Karin Martinsson och berättar vidare om Bergianskas bestånd.