Tysklands näringslivsminister och vice förbundskansler Sigmar Gabriel har uttryckt tvivel om att kunna ro förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan USA och EU – TTIP – i hamn. EUs ansvarige i TTIP-förhandlingarna med USA, handelskommissionär Cecilia Malmström, tonar emellertid ner saken och menar att en fördröjning inte är detsamma som att avtalet är förlorat.
Det är ”de amerikanska kraven” som Sigmar Gabriel lyfter fram som stötesten i förhandlingarna i en intervju med den tyska tv-kanalen ZDF, och som fått stor global spridning.
– Förhandlingarna med USA har i praktiken havererat, eftersom vi européer givetvis inte kan underkasta oss USAs krav, säger han.
För den globala frihandeln i allmänhet och USAs ekonomiska ambitioner i synnerhet har den senaste veckan inneburit flera bakslag. Som Syre tidigare rapporterat om (i nr 88) har USAs president Barack Obama inlett ett sista försök att få till stånd TPP, ett frihandelsavtal som rör USA och ett tiotal andra Stillahavsstater. Men liksom i fallet med TTIP har förhandlingarna strandat och väntas inte nå några genombrott innan Obama lämnar Vita huset efter två mandatperioder.
Att kunna få TTIP klappat och klart innan Obama tackar för sig har även varit den europeiska förhandlingsdelegationens förhoppning. TTIPs framtid ser mer än oviss ut oavsett om Hillary Clinton eller Donald Trump segrar i höstens presidentval i USA: båda har, av olika anledningar, förklarat sig tveksamma till TTIP i sin nuvarande form.
Ändå tror Cecilia Malmström att TTIP kommer att träda i kraft i slutändan, trots kraftig försening.
– När är omöjligt att säga, säger Malmström till nyhetsbyrån AFP.
Sigmar Gabriels ord dimper även ner i den finanspolitiska grytan just som EU och Kanada diskuterar ett separat frihandelsavtal, CETA. I september planeras en rad demonstrationer mot såväl TTIP som CETA i flera tyska städer. Protestplaner som har stärkts efter Greenpeaces läckta dokument inifrån TTIP-förhandlingarna, och sedan landets vice förbundskanslers tagit bladet från munnen:
– Ingen vill erkänna [att förhandlingarna har strandat], sa Gabriel till ZDF.
Den främsta kritiken mot TTIP bottnar i den så kallade tvistlösningsmekanismen ISDS, vilken i praktiken ger enskilda bolag möjligheten att stämma stater för blockering av investeringsskyddet. Från fackliga håll har även farhågor kring uppluckrade rättigheter och arbetsskydd yppats.
– Det finns inget i de här förhandlingsdokumenten som skulle peka på att något skulle bli bättre. Det är snarare tvärtom, säger Jürgen Knirsch, Greenpeaces handelsexpert, till YLE.
Dessa farhågor låg till grund för en interpellationsdebatt i riksdagen mellan Vänsterpartiets Jens Holm och handelsminister Ann Linde (S) förra veckan. Eventuella risker med CETA-avtalet, som debatten gällde, kunde ministern skönja och hänvisade till Kommerskollegiums konsekvensanalys av frihandelsavtalet.
Ann Linde kullkastar även oron kring kanadensiska storföretags stämningar av enskilda länder, men en nyligen publicerad rapport från Osgoode Hall Law School menar att det just är storföretagen som tjänar mest på frihandelsavtal av CETA och TTIPs snitt.
Den senaste i raden av storföretag som stämt enskilda stater är energibolaget TransCanada, som med NAFTA-avtalets klausuler i ryggen tagit till rättsliga åtgärder mot den amerikanska staten för att häva regeringen Obamas veto mot oljeledningen Keystone XL genom ekokänsliga områden i delstaten Nebraska.
Obama, som mottog TransCanadas stämningsansökan tidigare i år, försvarar ändå TTIP-förhandlingarna med hull och hår.
– Jag vill göra en sak helt klar för alla. TTIP kommer inte att försämra några standarder. I stället kommer arbetsskyddet, konsumentskyddet och miljöskyddet att förbättras, sa presidenten till amerikansk press i våras.
TTIP-förhandlingarna förklarades formellt avslutade redan 2014, men frihandelsavtalet kan inte träda i kraft förrän samtliga 28 av EUs medlemsstater och EU-parlamentet godkänt det.
***
