Det är ”de amerikanska kraven” som Sigmar Gabriel lyfter fram som stötesten i förhandlingarna i en intervju med den tyska tv-kanalen ZDF, och som fått stor global spridning.

– Förhandlingarna med USA har i praktiken havererat, eftersom vi européer givetvis inte kan underkasta oss USAs krav, säger han.

För den globala frihandeln i allmänhet och USAs ekonomiska ambitioner i synnerhet har den senaste veckan inneburit flera bakslag. Som Syre tidigare rapporterat om (i nr 88) har USAs president Barack Obama inlett ett sista försök att få till stånd TPP, ett frihandelsavtal som rör USA och ett tiotal andra Stillahavsstater. Men liksom i fallet med TTIP har förhandlingarna strandat och väntas inte nå några genombrott innan Obama lämnar Vita huset efter två mandatperioder.

Att kunna få TTIP klappat och klart innan Obama tackar för sig har även varit den europeiska förhandlingsdelegationens förhoppning. TTIPs framtid ser mer än oviss ut oavsett om Hillary Clinton eller Donald Trump segrar i höstens presidentval i USA: båda har, av olika anledningar, förklarat sig tveksamma till TTIP i sin nuvarande form.

Ändå tror Cecilia Malmström att TTIP kommer att träda i kraft i slutändan, trots kraftig försening.

– När är omöjligt att säga, säger Malmström till nyhetsbyrån AFP.

Sigmar Gabriels ord dimper även ner i den finanspolitiska grytan just som EU och Kanada diskuterar ett separat frihandelsavtal, CETA. I september planeras en rad demonstrationer mot såväl TTIP som CETA i flera tyska städer. Protestplaner som har stärkts efter Greenpeaces läckta dokument inifrån TTIP-förhandlingarna, och sedan landets vice förbundskanslers tagit bladet från munnen:

– Ingen vill erkänna [att förhandlingarna har strandat], sa Gabriel till ZDF.

Den främsta kritiken mot TTIP bottnar i den så kallade tvistlösningsmekanismen ISDS, vilken i praktiken ger enskilda bolag möjligheten att stämma stater för blockering av investeringsskyddet. Från fackliga håll har även farhågor kring uppluckrade rättigheter och arbetsskydd yppats.

– Det finns inget i de här förhandlingsdokumenten som skulle peka på att något skulle bli bättre. Det är snarare tvärtom, säger Jürgen Knirsch, Greenpeaces handelsexpert, till YLE.

Dessa farhågor låg till grund för en interpellationsdebatt i riksdagen mellan Vänsterpartiets Jens Holm och handelsminister Ann Linde (S) förra veckan. Eventuella risker med CETA-avtalet, som debatten gällde, kunde ministern skönja och hänvisade till Kommerskollegiums konsekvensanalys av frihandelsavtalet.

Ann Linde kullkastar även oron kring kanadensiska storföretags stämningar av enskilda länder, men en nyligen publicerad rapport från Osgoode Hall Law School menar att det just är storföretagen som tjänar mest på frihandelsavtal av CETA och TTIPs snitt.

Den senaste i raden av storföretag som stämt enskilda stater är energibolaget TransCanada, som med NAFTA-avtalets klausuler i ryggen tagit till rättsliga åtgärder mot den amerikanska staten för att häva regeringen Obamas veto mot oljeledningen Keystone XL genom ekokänsliga områden i delstaten Nebraska.

Obama, som mottog TransCanadas stämningsansökan tidigare i år, försvarar ändå TTIP-förhandlingarna med hull och hår.

– Jag vill göra en sak helt klar för alla. TTIP kommer inte att försämra några standarder. I stället kommer arbetsskyddet, konsumentskyddet och miljöskyddet att förbättras, sa presidenten till amerikansk press i våras.

TTIP-förhandlingarna förklarades formellt avslutade redan 2014, men frihandelsavtalet kan inte träda i kraft förrän samtliga 28 av EUs medlemsstater och EU-parlamentet godkänt det.

***

Läs även Syres reportage om TTIP.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.