Sverige har upprepade gånger fått hård internationell kritik för långa häktningstider och för att barn hålls häktade i isolering. Regeringen tillsatte därför en särskild utredare förra året som på måndagen presenterade sina förslag. Utredaren, lagman Inger Söderholm, föreslår både alternativ till häktning och tidsgränser för hur länge någon ska kunna sitta häktad.

För vuxna blir maxgränsen sex månader. Det kan förlängas om synnerliga skäl föreligger. För barn under 18 år blir maxgränsen tre månader. Barn ska därtill inte längre sättas i vanliga häkten utan på särskilda ungdomshem (SIS), om inte åklagaren finner mycket starka skäl mot det. Ett sådant beslut ska då löpande omprövas. Barn under 18 år får bara förvaras i polisarrest när det är absolut nödvändigt.

På de särskilda ungdomshemmen, som föreslås få särskilda häktningsavdelningar, är personaltätheten mycket större än i häkten. Barnen har dessutom tillgång till bland annat psykologer och lärare. Möjligheten till mänsklig kontakt är stor.
Andra förslag är två nya former av alternativ till häktning. Förutom dagens befintliga alternativ som reseförbud och anmälningsskyldighet föreslås hemarrest och områdesarrest med elektronisk fotboja. Förslagen kommer sammantaget att ge färre och kortare häktningar, enligt utredaren.

– Ja, det tror jag. Det blir en noggrannare prövning och åklagaren blir också skyldig att ange en tidsplan. Isoleringen minskar och för barn blir det en påtaglig förbättring, säger Inger Söderholm.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) välkomnar förslagen.

– Jag är försiktigt positiv till de förslag som utredaren har presenterat, och nu kommer de att skickas ut på remiss så får vi se hur kritiken ser ut. Det är angeläget att få till stånd en lagstiftning, eftersom vi har fått kraftfull internationell kritik under en lång rad av år. Framför allt när det gäller isolering av barn så kan Sverige bättre än vad vi hittills har presterat, säger han till TT.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 februari respektive 1 april 2018.