Att barn och unga rör på sig för lite har länge varit ett omtalat bekymmer. Folkhälsomyndighetens senaste rapport fastslår till exempel att endast var tionde 15-årig tjej ägnar sig åt tillräcklig fysisk aktivitet. Deltagande i föreningsidrott är en klassfråga, och under de senaste 80 åren har ojämlikheten ökat i Stockholms stad, liksom i flera andra kommuner. Det visar en undersökning gjord av det fristående forskningsprojektet Ung livsstil.

– Oavsett befolkningssammansättning, storlek eller var i landet kommunen ligger ser vi samma mönster, säger Linda Lengheden, projektledare på Ung livsstil i Täby kommun.

Eleverna delades in i fem grupper utifrån föräldrarnas ekonomiska resurser. I den socioekonomiskt lägsta gruppen deltog 55 procent av högstadiepojkarna i Stockholm i föreningsidrott år 1985. År 2014 var andelen 22 procent. Bland flickor sjönk deltagandet från 36 till 13 procent.

– Det kostar mer idag att vara med i olika föreningstyper jämfört med tidigare. Vi har också sett att det inom idrotterna behövs större föräldramedverkan, för att ta sig till och från träningarna till exempel. I och med det fria skolvalet går man kanske inte i sin närmaste skola, säger Linda Lengheden.

Tjejer i de socioekonomiskt lägre grupperna är genomgående minst aktiva i idrottsföreningar. Enligt forskarna skulle en orsak till detta kunna vara att konventionella könsroller, där flickor och kvinnor inte förväntas vara lika aktiva som pojkar och män, är starkare i dessa grupper.

Karin Ernlund (C) är idrotts- och integrationsborgarråd i Stockholm och säger att staden arbetar aktivt med de här frågorna:

– Som rapporten visar finns det skillnader utifrån vilken socioekonomisk grupp man kommer ifrån. Ambitionen är att alla barn i Stockholm ska ha samma möjligheter att delta i idrottsaktiviteter. Vi jobbar exempelvis med att rikta stadens stöd tillföreningar som arbetar med integration, vilket är nytt för i år.