Nilen är hela 685 mil lång, men floden och de områden den löper igenom har varit omtvistade. Vissa bedömare har i flera år till och med varnat för att en väpnad konflikt kan bryta ut om naturresursen.
– Just nu tror jag inte att det finns någon förestående risk för en konflikt mellan Egypten, Sudan och Etiopien, säger Maurizio Simoncelli, som är biträdande chef för det italienska fredsforskningsinstitutet Iriad.

Han menar att konfliktrisken är låg just nu på grund av bland annat de inhemska problem som finns i Egypten, samt på grund av Sydsudans självständighet och Etiopiens förbättrade relationer med Eritrea.
– Om inte ett gemensamt avtal om distributionen av vattnet kommer till stånd är det dock uppenbart att riskerna förblir stora.

Egypten vill styra över Nilen

Alla städer som ligger längs Nilen är beroende av dess vatten. Det gäller i synnerhet i Egypten, som under lång tid har haft ambitionen att på egen hand styra över floden. Samtidigt har flera andra länder utmanat Egypten och begärt tillgång till en större del av Nilens vatten.

Egypten och Sudan hänvisar fortfarande till två avtal som tillkom 1929 och 1959 medan andra afrikanska länder som blivit självständiga efter att avtalen tecknades har utmanat skrivelserna.
Enligt dessa avtal har Egypten rätt till 75 procent av Nilens vatten, medan resten tillfaller Sudan. Egypten har alltid försvarat uppgörelsen av geografiska skäl, men också med hänvisning till att landet är mycket torrt och att det inte skulle klara sig utan Nilens vatten, medan andra länder har tillräckligt med nederbörd och inte samma behov av att använda Nilen för bevattning av sina jordbruk.

– Den egyptiska uppfattningen är att man inte har några alternativa vattenresurser. Och detta stämmer, Egypten skulle inte klara sig utan Nilen, säger Matteo Colombo, som är Mellanösternexpert vid Italienska institutet för internationell politik.

Matteo Colombo menar att Egypten borde inleda en dialog med de andra länderna i syfte att öka samarbetet. Etiopien kan exempelvis behöva mer vatten för att producera el, vilket kan minska vattenflödet i floden. För närvarande bygger Etiopien en kraftverksdamm vid Nilen som kommer att bli den största på den afrikanska kontinenten.

Men det är inte bara Nilens vatten som har en avgörande betydelse för Egypten. Varje år leder nederbörd i Etiopien till att Nilens stränder i Egypten översvämmas. När vattnet sedan sjunker tillbaka lämnas näringsrika sediment kvar, vilket skapar förutsättningar för bördiga åkermarker.
Matteo Colombo säger att detta innebär att Egypten har all anledning att verka för att uppnå en överenskommelse om Nilen med sina grannländer.

Risk för vattenbrist

För nästan 20 år sedan skapades det gemensamma initiativet Nile Basin Initiative, NBI, i syfte att förvalta och gemensamt utnyttja flodens vattenresurser. Än så länge har dock NBI i första hand hanterat tekniska frågor, och inte mer politiskt brännbara frågeställningar. Egypten har dessutom dragit sig ur en stor del av samarbetet vilket lett till att NBI förlorat i politisk legitimitet.

Samtidigt löper Egypten risk att drabbas av vattenbrist. Det har flera orsaker, men den snabba befolkningsökningen i landet riskerar att ytterligare förvärra situationen. FN bedömer att landets nuvarande 97 miljoner invånare kan växa till 128 miljoner bara fram till 2030.

Denna snabba befolkningsökning kommer samtidigt som klimatförändringen utgör en allt svårare utmaning, med risker för stigande havsnivåer och att åkermarker och sötvattenresurser ska gå förlorade.

För att begränsa befolkningsökningen har egyptiska myndigheter lanserat en kampanj under slagordet ”två är tillräckligt”, med hänvisning till att det räcker med två barn i varje familj.

Om Egypten inte lyckas hantera befolkningstillväxten och se till att de unga blir en tillgång för landet riskerar man att stå inför en situation där Nilens vattenresurser inte längre räcker åt alla medborgare.