Nilen är hela 685 mil lång, men floden och de områden den löper igenom har varit omtvistade. Vissa bedömare har i flera år till och med varnat för att en väpnad konflikt kan bryta ut om naturresursen.
– Just nu tror jag inte att det finns någon förestående risk för en konflikt mellan Egypten, Sudan och Etiopien, säger Maurizio Simoncelli, som är biträdande chef för det italienska fredsforskningsinstitutet Iriad.

Han menar att konfliktrisken är låg just nu på grund av bland annat de inhemska problem som finns i Egypten, samt på grund av Sydsudans självständighet och Etiopiens förbättrade relationer med Eritrea.
– Om inte ett gemensamt avtal om distributionen av vattnet kommer till stånd är det dock uppenbart att riskerna förblir stora.

Egypten vill styra över Nilen

Alla städer som ligger längs Nilen är beroende av dess vatten. Det gäller i synnerhet i Egypten, som under lång tid har haft ambitionen att på egen hand styra över floden. Samtidigt har flera andra länder utmanat Egypten och begärt tillgång till en större del av Nilens vatten.

Egypten och Sudan hänvisar fortfarande till två avtal som tillkom 1929 och 1959 medan andra afrikanska länder som blivit självständiga efter att avtalen tecknades har utmanat skrivelserna.
Enligt dessa avtal har Egypten rätt till 75 procent av Nilens vatten, medan resten tillfaller Sudan. Egypten har alltid försvarat uppgörelsen av geografiska skäl, men också med hänvisning till att landet är mycket torrt och att det inte skulle klara sig utan Nilens vatten, medan andra länder har tillräckligt med nederbörd och inte samma behov av att använda Nilen för bevattning av sina jordbruk.

– Den egyptiska uppfattningen är att man inte har några alternativa vattenresurser. Och detta stämmer, Egypten skulle inte klara sig utan Nilen, säger Matteo Colombo, som är Mellanösternexpert vid Italienska institutet för internationell politik.

Matteo Colombo menar att Egypten borde inleda en dialog med de andra länderna i syfte att öka samarbetet. Etiopien kan exempelvis behöva mer vatten för att producera el, vilket kan minska vattenflödet i floden. För närvarande bygger Etiopien en kraftverksdamm vid Nilen som kommer att bli den största på den afrikanska kontinenten.

Men det är inte bara Nilens vatten som har en avgörande betydelse för Egypten. Varje år leder nederbörd i Etiopien till att Nilens stränder i Egypten översvämmas. När vattnet sedan sjunker tillbaka lämnas näringsrika sediment kvar, vilket skapar förutsättningar för bördiga åkermarker.
Matteo Colombo säger att detta innebär att Egypten har all anledning att verka för att uppnå en överenskommelse om Nilen med sina grannländer.

Risk för vattenbrist

För nästan 20 år sedan skapades det gemensamma initiativet Nile Basin Initiative, NBI, i syfte att förvalta och gemensamt utnyttja flodens vattenresurser. Än så länge har dock NBI i första hand hanterat tekniska frågor, och inte mer politiskt brännbara frågeställningar. Egypten har dessutom dragit sig ur en stor del av samarbetet vilket lett till att NBI förlorat i politisk legitimitet.

Samtidigt löper Egypten risk att drabbas av vattenbrist. Det har flera orsaker, men den snabba befolkningsökningen i landet riskerar att ytterligare förvärra situationen. FN bedömer att landets nuvarande 97 miljoner invånare kan växa till 128 miljoner bara fram till 2030.

Denna snabba befolkningsökning kommer samtidigt som klimatförändringen utgör en allt svårare utmaning, med risker för stigande havsnivåer och att åkermarker och sötvattenresurser ska gå förlorade.

För att begränsa befolkningsökningen har egyptiska myndigheter lanserat en kampanj under slagordet ”två är tillräckligt”, med hänvisning till att det räcker med två barn i varje familj.

Om Egypten inte lyckas hantera befolkningstillväxten och se till att de unga blir en tillgång för landet riskerar man att stå inför en situation där Nilens vattenresurser inte längre räcker åt alla medborgare.

På måndagen stämde Tesla både Transportstyrelsen och Postnord för att elbilsjättens registreringsskyltar till nya bilar inte levereras, på grund av sympatiåtgärder i den pågående konflikten om kollektivavtal med IF Metall.

– Här handlar det om ett antal registreringsskyltar som inte kommer levereras ut, det bedömdes sammantaget att det inte var tillräckligt bråttom för att fatta ett beslut utan att höra Postnord, säger Patrik Alm, domaren som beslutade i målet, till TT.

Nu har Postnord tre dagar att yttra sig, därefter tas ett nytt beslut om Teslas stämningsansökan, som lämnades in på måndagen. Detta på grund av postblockaden som fackförbunden Seko och ST lagt och innebär att registreringsskyltar till nyregistrerade bilar inte levereras.

Tesla stämde även Transportstyrelsen på måndagen och fick redan samma dag ett beslut om att myndigheten tillfälligt måste lämna ut registreringsskyltarna. Detta trots att ingen stridsåtgärd pågår på Transportstyrelsen, enligt ST.

Fackförbundet anser att Tesla med sina stämningsansökningar utmanar inte bara den svenska modellen, utan även det svenska förvaltningssystemet. ST framhåller att strejkrätten i Sverige regleras i grundlagen, vilket gör den starkare juridiskt än de lagar och förordningar som styr postgång och hantering av registreringsskyltar. Och enligt ST kan Norrköpings tingsrätts tillfälliga beslut ifrågasättas, då det innebär att tillverkaren av registreringsskyltarna åläggs att utfärda dem.

– Det finns inget lagstöd för att Transportstyrelsen ska tvingas delegera den myndighetsutövningen till ett företag, bara för att ett stort amerikanskt multinationellt bolag vill ha det så, menar Åsa Erba Stenhammar, ordförande för ST.

Gällande Postnords agerande i samband med konflikten anser ST anser att Tesla borde vända sig till Post- och telestyrelsen, som är tillståndsmyndighet för Postnords postverksamhet. Inte till domstol.

– Tesla tycks inte acceptera att svenska myndigheter förhåller sig neutrala till konflikter på arbetsmarknaden, vilket är reglerat i lag. Då är det viktigt att det svenska rättssystemet står pall och att de instanser som hanterar processen är de som har expertisen för lagstiftningen det aktuella fallet. Vi menar därför att tingsrätten inte har behörighet att pröva Teslas stämningsansökan, säger Åsa Erba Stenhammar.

IF Metalls strejk på Teslas samtliga bilverkstäder och serviceställen i Sverige har nu pågått i precis en månad. Den inleddes efter fem år av försök till förhandlingar för att teckna kollektivavtal. Tesla fortsätter vägra och ett antal fackförbund har vidtagit sympatiåtgärder för att stödja IF Metall i konflikten.

Det innebär bland annat att inga registerskyltar levereras och att nya Teslabilar inte kan rulla ut på vägarna. ”Galenskap”, utbrast Elon Musk på sin mikroblogg X när nyheten nådde honom förra veckan. Nu stämmer elbilsbolaget Transportstyrelsen, något som Dagens industri (DI) var först med att rapportera.

”Detta beslag av registreringsskyltar utgör en diskriminerande attack utan något som helst stöd i lag riktad mot Tesla”, skriver Tesla enligt handlingar som på måndagen lämnades in till Norrköpings tingsrätt, rapporterar DI.

Fackförbundet ST konstaterar i ett pressmeddelande att Transportsstyrelsens distribution av registreringsskyltar till Tesla inte är föremål för någon konfliktåtgärd. ST:s sympatiåtgärd består i en blockad av Postnords leverans av post och paket till Tesla, och sker i enlighet med medbestämmandelagen (MBL), betonar fackförbundet.

– En av grunderna i den svenska modellen är att parterna på arbetsmarknaden förhandlar och åstadkommer fredsplikt genom att teckna kollektivavtal. Tesla väljer istället att gå till domstol. Det visar att man inte accepterar de regler som råder här. Men lösningen för Tesla att få fredsplikt finns inte i domstolen, den finns i den förhandling som pågår med IF Metall för att teckna ett kollektivavtal, säger Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på fackförbundet ST.