Nattens flygande däggdjur med sina svarta vingar och vassa tänder har länge använts som skräcksymboler och många pyntar med silhuetter av fladdermöss till Halloween. Men hur farliga är fladdermöss egentligen? Det ska forskare vid SLU ta reda på.
I skydd av mörkret står forskare tysta vid en boöppning och väntar. De håller upp ett nät och fångar fladdermöss som flyger in i det. Fladdermössen får sedan bita på en munsvabb som samlar upp saliv och så ringmärks djuren innan de släpps och flyger vidare i natten. Avföring från påsar som de legat i tas också till vara.
Så kan det gå till när forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samlar in prover till ett nytt forskningsprojekt som inleds hösten 2026, med syfte att ta reda på vilka virus som fladdermöss bär på. Veterinär, virologer och fladdermusexperten Johnny de Jong ingår i forskargruppen. Johnny de Jong har redan börjat lokalisera var fladdermössen har sina kolonier och under sommaren 2027 kommer han leda provtagningar i Uppland och året efter i Skåne.
Alla virus som hittas kartläggs. I laboratorier odlas också fram celler från människor och olika djurarter, som sedan exponeras för de olika virusen, för att se om de infekteras. Sommaren 2020 genomfördes en liknande, men mindre studie.
– Då fick vi upp ögonen för att vi kunde hitta en mängd olika intressanta virus även i våra svenska fladdermöss, bland annat flera varianter av coronaviruset, säger Anne-Lie Blomström, forskare i virologi och en av dem som fångar in fladdermöss.
Hon berättar att fladdermössen hålls i små tygpåsar nära forskarnas kroppar medan insamlingen pågår för att de inte ska kylas ned.
Inga kända problem i Sverige
Forskningsprojektet är en del av svensk beredskap mot smittsamma sjukdomar och det är minst lika viktigt att ta reda på vilka virus som smittar, som vilka som inte utgör hot för vare sig människor eller djur.
– Faktum är att i Sverige har vi inte haft några problem med, vad man känner till, att virus från fladdermöss har överförts till oss människor – och då har vi ändå levt med fladdermöss… alltid, här i Sverige, säger Anne-Lie Blomström.
Forskningen kan också bidra med kunskap om hur fladdermöss kan bära på virus utan att insjukna själva. Mikael Berg, professor vid SLU, kommenterar att det kan finnas mekanismer som vi kan lära oss av.
Människan som närmar sig djuren
Han påpekar också att det är människan som är anledningen till att kontakten med vilda djur ökar.
– Det är när människor genom avverkning och klimatförändringar minskar eller stör fladdermössens naturliga livsmiljöer som vi och djuren kommer närmare varandra. Det är alltså inte djuren som närmar sig oss – utan vi dem, säger han.
Fladdermöss har oförtjänt skräckinjagande rykte och spelar en viktig roll för våra ekosystem, skriver SLU. Inte minst håller de nere antalet mygg och skadeinsekter, vilket gynnar växtlighet och odlingar. En fladdermus kan äta flera tusen insekter varje natt. I Sverige finns 19 arter av fladdermöss och alla är insektsätare. I andra länder finns det fladdermöss som äter frukt, nektar och blod. Men vampyrfladdermössen, som det berättas skräckhistorier om och faktiskt kan bita människor, utgör bara en bråkdel del av världens fladdermusarter.
