Under måndagen beslutade EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter för Östersjön. Flera kvoter höjs, trots det allvarliga läget. Framförallt väcker beslutet om centrala Österjön kritik från flera håll.
– Fullständigt ansvarslöst, menar EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP).
Under måndagen kom EU:s ministerråd med sitt beslut om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Bland annat höjs kvoten för strömmingen i centrala Östersjön med 71 procent, vilket väcker häftig kritik.
– Att höja strömmingskvoten i centrala Östersjön med 71 procent är fullständigt ansvarslöst. När bestånden äntligen visar tecken på återhämtning väljer man att trycka på gasen, trots att man vet att siffrorna är osäkra. Det här är en bortkastad chans att ta ansvar och vända utvecklingen så att vi får starka och livskraftiga bestånd igen, säger EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP) i ett pressmeddelande.
Världsnaturfonden, WWF, är inne på samma resonemang.
– Återhämtningen av strömmingen i centrala Östersjön hade kunnat bli en långsiktig trend, positiv för hela Östersjön. Men förbättringen är ny och beståndet är fortfarande mycket sårbart. Att då höja kvoterna så pass mycket riskerar att vända utvecklingen, säger Johanna Fox, chef för WWF:s Östersjöprogram, i ett pressmeddelande.
Isabella Lövin var under våren huvudförhandlare för en Östersjörapport, som EU-parlamentet röstade igenom. Där krävde parlamentet ett stopp för industrifisket där fisken blir till djurfoder. Men i årets kvotbeslut syns inte några spår av parlamentets krav, konstaterar Lövin.
– Det är oerhört dåligt av ministrarna. För första gången finns det ett brett stöd för att pausa fisket tills bestånden har återhämtat sig. Det är beklagligt att ministrarna inte tar vara på den möjligheten.
Ökad kvot även i Bottniska viken
Under måndagens beslut höjdes även kvoten för strömming i Bottniska viken med 12 procent, vilket även det väcker kritik.
– I Bottenhavet bedömer man att beståndet minskar men ändå väljer man att öka kvoten med 12 procent. Det är ett svek mot alla våra småskaliga fiskare längs kusten. De vittnar redan om tomma nät. Det här kommer inte förbättra situationen, säger Isabella Lövin.
WWF menar att beståndet är under en hållbar nivå, och kritiserar att rådet lagt sig på en högre kvotnivå än vad kommissionen föreslagit.
– Ännu ett år sätts kvoten för strömming i Bottniska viken över kommissionens förslag, trots att förslaget redan var en bra kompromiss mellan strömmingens återhämtning och näringens intressen. Att gå över förslaget är att äventyra återhämtningen samtidigt som det skapar en osäkerhet för fisket. Nu behövs vetenskapliga råd som stöttar återuppbyggnadsplaner och Sverige och Finland måste enas om en gemensam, långsiktig lösning för strömmingen. För både ekosystemen och ett hållbart fiske, säger Johanna Fox i pressmeddelandet.
”Se ekosystemet som en helhet”
Även ungdomsförbundet Fältbiologerna kritiserar kvotbeslutet. De menar att Internationella havsforskningsrådet, ICES, som lägger fram underlaget till EU:s fiskeministrar, ger sina råd utifrån en politiskt beslutad frågeställning, där Fältbiologerna anser att frågan i grund och botten är felaktigt ställd.
– Frågan som ställs är hur mycket fisk som kan tas upp utan att kollapsa enskilda bestånd. Det är att behandla fiskbestånden i stuprör, istället för att se ekosystemet som en helhet, säger Alexander Ahl, havspolitisk talesperson för Fältbiologerna, i ett pressmeddelande.
Han fortsätter:
– Östersjön är i ett kritiskt tillstånd, med samverkande påverkan från överfiske, klimatförändringar, övergödning och utsläpp av miljögifter. Kvoterna på foderfiskar som strömming måste ta hänsyn till arternas roll i det sköra ekosystemets födovävar.
När det gäller de två mycket svaga torskbestånden i Östersjön så har ICES rekommenderat nollfångst. Men rådet valde trots det att tillåta bifångs långt över EU-kommissionens rekommendationer. Enligt WWF minskar det torskens chans till återhämtning. ”Ministrarna visar ingen vilja att få tillbaka torsken”, konstaterar miljöorganisationen.
