Nya råd öppnar för kraftigt höjda strömmingkvoter

Vid den här tiden på året publicerar Internationella havsforskningsrådet (ICES) underlag till det möte i oktober då EU:s fiskeministrar spikar fiskekvoterna i Östersjön. Underlaget som politikerna beställt innehåller grafer och bedömningar som används för att bestämma hur mycket fisk som maximalt kan tas upp utan att riskera att bestånden kollapsar (MSY). I år bedöms kvoterna för strömmingen i Bottniska viken och Centrala Östersjön kunna öka markant, med ett spann på mellan 106 och 131 procent respektive 71 och 163 procent. 

– 2024 års rekrytering bedöms vara väldigt bra, till saken hör att strömmingen växer och blir könsmogen snabbt, så redan individer som föddes 2024 är stora nog att fiskas på år 2027, säger David Gilljam, forskare vid SLU och en av dem som deltagit i arbetet med rådet för Bottniska viken.

– Just nu befinner sig beståndet på den nivån som förvaltningsmodellen i princip vill ha beståndet på utifrån att vi ska maximera avkastningen.

Åldersstrukturen förskjuts

Ändå innebär det varken bättre förutsättningar för kustfiskarna eller ekosystemet, enligt David Gilljam. Det är den större fisken som det svenska kustfisket riktar in sig på. Men trots att antalet könsmogna strömmingar ökat är lejonparten små och unga. Det har de varit de senaste 10-15 åren, förklarar David Gilljam och kopplar det till den nuvarande förvaltningsmodellen.  

– Om man fortsätter att fiska utifrån de mål som sätts upp av nuvarande förvaltning, då kommer vi antagligen inte se en ökning av den här andelen större och äldre fisk i beståndet. Rent generellt förskjuter det åldersstrukturen i ett bestånd mot yngre och därmed mindre fisk. 

– Den större fisken är ju viktig på många sätt. Den har ju en annan ekologisk roll än den mindre strömmingen. Det är också den större fisken som till exempel en del av det svenska kustfisket riktar in sig på till skillnad mot det fisket som bedrivs längre ut till havs där man trålar efter fisk som man sedan producerar fiskmjöl och fiskolja av.

Delbestånd kan fiskas ut

Ett exempel på den stora strömmingens roll i havet är att den äter spigg och mindre spiggbestånd kan vara positivt för abborre och gädda, eftersom spiggen annars äter deras ägg, förklarar David Gilljam. Spiggen äter också djurplankton som annars skulle beta av alger. På så sätt kan ett mindre spiggbestånd också innebära mindre algtillväxt i skärgårdsvikarna.

– Det är en trolig koppling vi tittar på. Men inte helt vetenskapligt bevisat.

ICES råd tar inte heller hänsyn tas till att det finns genetiskt avskilda delbestånd, vilket innebär att sådana riskerar att slås ut när politikerna slår fast kvoter baserat på råden, förklarar David Gilljam.

– Det gör att beståndet som helhet till exempel får mindre anpassningsförmåga mot klimatförändringar och andra typer av förändringar också.

Parlamentet vill ha andra råd

Råden från ICES är det första steget i den cykel som slutar med att Östersjöns politiker bestämmer kvoter i oktober. Dessförinnan ska EU-kommissionen också lägga fram sin syn på saken. Men nytt för i år är att EU-parlamentet tagit tydligt ställning för en ny typ av förvaltning. Det efter ett arbete initierat av de gröna i parlamentet och som letts av det svenska EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP). Rapporten väckte framför allt uppmärksamhet eftersom den förespråkade en paus för industrifisket, som står för den absoluta merparten av uttaget. Men den förespråkar också en förvaltning som utgår från ekosystemets funktion snarare än principen om maximal hållbar avkastning. I en kommentar till ICES nya råd säger Isabella Lövin att vi inte har ”råd att låta den potentiella tillväxten av sill och skarpsill fiskas upp och gå till fiskmjölsfabriker”. 

Vill se återuppbyggnadsråd

– Råden från ICES präglas dessutom ännu en gång av stor osäkerhet. Man pekar själva på brister i underlaget och man betonar att även om bestånden på vissa håll ser ut att växa så är det allt färre stora och äldre individer i bestånden. Vi vet att dessa är särskilt viktiga för reproduktionen och för beståndens långsiktiga återhämtning, fortsätter hon.

EU-parlamentet har inte någon formell roll i processen som ska besluta om kvoter. Men det styrdokument som reglerar hur kvoterna sätts, förvaltningsplanen för Östersjön, ska ses över och Isabella Lövin hoppas att EU-kommissionen tar hänsyn till EU-parlamentets inspel i arbetet med det förslag som ska läggas fram inom kort.

– Nu måste kommissionen och ministerrådet lyssna på parlamentet och be ICES om återuppbyggnadsråd, inte råd om maximalt uttag.

Pelagiska fisket svarar

Johannes Claesson är ordförande för Vi svenska fiskare, en branschorganisation för det pelagiska fisket. Han säger i en kommentar till Syre att det är ”avgörande att kvoterna möjliggör ett långsiktigt hållbart fiske, där livskraftiga bestånd går hand i hand med ett fungerande kust- och yrkesfiske”, samt att ”de förordar att kvoterna sätts på den lägre nivån i ICES rekommendationer”. Om Isabella Lövins kritik av MSY-principen och att ICES råd inte tar hänsyn till ekosystemeffekter säger han att ”det är rimligt att diskutera hur ekosystemperspektivet kan stärkas i fiskförvaltningen”.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att dagens rådgivning redan innehåller betydligt fler parametrar än tidigare och att förvaltningen successivt utvecklats mot större hänsyn till samspelet i ekosystemet. Vi menar att beslut måste vila på robust vetenskap och att förändringar av förvaltningsprinciper bör ske genom gedigna analyser.