Populationsstorlekarna hos vilda ryggradsdjur som däggdjur, fiskar, fåglar och groddjur har gått ned med i genomsnitt 73 procent mellan 1970 och 2022. Det visar en ny rapport från WWF. Men utvecklingen går att vända, visar återhämtningen hos tigrar och den gröna havssköldpaddan.
På drygt 50 år har undersökta bestånd av vilda djur minskat med i snitt 73 procent, i en ihållande nedgång utan tecken på avtagande, visar WWF:s Living planet report som ges ut varannat år i samarbete med Zoological society of London.
Störst försämringar har skett för arter som lever i sötvatten, som floder, sjöar och våtmarker. Där har bestånden minskat med i genomsnitt 85 procent. Bland orsakerna finns föroreningar, överfiske och utbyggnad av vattenkraft.
Den enskilt största orsaken till förlust av biologisk mångfald globalt är dagens livsmedelssystem, slår rapporten fast. En av åtgärderna som behöver ske i omställningen av matsystemet är ”en övergång från överkonsumtion av landbaserade animaliska livsmedel och tillhörande foderproduktion”. Enligt rapporten använder animaliska livsmedel 20 gånger mer mark per gram protein än växtbaserade livsmedel.
Hoppfulla undantag
Trots att de vilda djuren enligt WWF befinner sig i ett nödläge lyfter Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF hoppet om att utvecklingen kan vändas.
– Stora delar av de ekosystem som vi är beroende av håller på att gå förlorade. Ändå, eller kanske just därför, vill vi sätta fokus på hopp, som kraft för förändring. För så länge vi har hoppet kvar så kan vi hitta vägar framåt, säger han i ett pressmeddelande.
I den överlag negativa trenden finns några avvikande arter. Afrikanska elefanter minskar i stora delar av utbredningsområdet men det finns populationer i södra Afrika som ökar i antal, till följd av att lokalsamhällen fått direkt inflytande över förvaltningen av elefanter, skriver WWF. Och under 2025 blev den gröna havssköldpaddan den första havssköldpaddan någonsin som flyttades från kategorin ”starkt hotad” till ”livskraftig” på den Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista.
”Återhämtningen är en fantastisk seger. Det är resultatet av 50 års samordnat arbete i ett åttiotal länder”, skriver WWF.
Ett tredje exempel är att antalet vilda tigrar har ökat från 3 200 till omkring 5 700 individer, berättar Olle Forshed, expert inom biologisk mångfald på WWF.
– Det är ett bevis på vad vi kan göra med gemensamma insatser, säger han.
Systemförändringar krävs
Nu behövs systemförändringar inom energi-, finans- och matsektorerna, enligt WWF, som lyfter höstens stora FN-möten, COP17 om biologisk mångfald och COP31 om klimat som viktiga för att vända utvecklingen.
– Det krävs investeringar i naturen, stärkt politiskt ledarskap och samordnade insatser där alla behövs: från regeringar och företag till lokalsamhällen, urfolk och privatpersoner. Och det måste vara en rättvis och inkluderande omställning, säger Maria Schultz, biträdande generalsekreterare WWF.
För Sveriges del behöver arbetet med att skydda biologisk mångfald växlas upp, säger Åsa Ranung, policyexpert på WWF.
– Nu vill vi att Sverige står upp för såväl globala åtaganden som EU:s natur- och klimatlagstiftning och genomför dem fullt ut – genom ambitiösa handlingsplaner och konkreta åtgärder. Det behövs ökad finansiering för naturen och biologisk mångfald, som också måste integreras i alla sektorer.
