Forskare underkänner naturplan: ”Regeringen har tagit sju steg bakåt”

Läget är allvarligt för många av Sveriges arter och livsmiljöer. Ängar och betesmarker har minskat dramatiskt, och gamla skogar som är avgörande för att bevara rödlistade arter avverkas. Bara 20 procent av de naturtyper som EU valt ut som betydelsefulla har gynnsam status i Sverige.

För att klara målen i EU:s förordning om naturrestaurering som trädde i kraft 2024 måste Sverige växla upp arbetet, säger Fredrik Hannerz, avdelningschef på Naturvårdsverket på en öppen föreläsning arrangerad av EU-parlamentet:

– Det finns tidssatta mål till 2030 och 2050 som är påtagligt ambitiösa utifrån var vi befinner oss nu. Det är helt tydligt att vi behöver skala upp arbetet för att nå de här målen.

När regeringen förra veckan lämnade in sitt utkast till plan för Sveriges arbete med att nå EU:s lagkrav fick den hård kritik av flera miljöorganisationer, vilket Syre rapporterat om.

Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid SLU Centrum för biologisk mångfald, kallar regeringens plan ”svårbedömd”.

– Det gick fort att läsa, för det står nästan ingenting. Regeringen har tagit sju steg bakåt. Det här är inte en färdig plan, det finns inget konkret. Många obligatoriska uppgifter saknas, liksom indikatorer att jobba mot. Den innehåller rubriker men inte mycket annat. Det som är konkret är om man tittar på budgeten, säger han. 

När Naturvårdsverket och ytterligare fyra myndigheter skapade ett underlag till plan för naturrestaurering fick de i uppdrag av regeringen att lägga sig på absolut miniminivå, för att nå upp till EU-lagens krav. Att genomföra myndigheternas förslag skulle kosta 20 miljarder varav 11 miljarder var pengar som inte redan fanns i budgeten för naturvård. Men i regeringens nya plan tillsätts inga nya medel för naturrestaurering.

Myndigheterna jämförde även sin plan med ett nollalternativ – business as usual – som baserades på att det inte skulle komma till några nya pengar och inga nya åtgärder.

– De konstaterar att det alternativet absolut inte är tillräckligt, inte i närheten av vad EU tänkte sig, säger Torbjörn Ebenhard.

Noll eller 100 000 hektar

Som exempel på brister i planen tar han upp att regeringen angivit noll behov av att återetablera hagmarker och ängar, det vill säga att skapa större områden med sådana miljöer – inte bara återställa befintliga ängs- och hagmarker som är i dåligt skick. 

– Vi pratar om de viktigaste naturtyperna i hela odlingslandskapet, hävdade gräsmarker. Naturvårdsverket satte 100 000 hektar att återetablera till år 2050 som ett minimum här – regeringen satte noll. 

Återetablering innebär att återföra växter, djur eller hela ekosystem till ett område där de har försvunnit eller kraftigt skadats. Ett annat sätt att restaurera natur är att återställa befintliga områden med livsmiljöer som inte är i gott skick.

Även för skog beskriver Torbjörn Ebenhard att regeringens syn på referensarealen som ”helt absurd”. Referensarealen syftar enligt EU-förordningen på den yta som behövs för att säkerställa att en viss sorts natur och dess typiska arter ska finnas kvar och vara livskraftiga på sikt, baserat på bästa vetenskapliga kunskap. 

– Trots det har regeringen godtyckligt valt att sätta referensarealen för skogliga naturtyper lika med den areal som fanns vid EU-inträdet 1995, vilket inte är relevant, och de kunde därmed sätta återetableringsbehovet för skogliga naturtyper till noll hektar, säger Torbjörn Ebenhard.

Tusentals rödlistade arter

– Det sammantagna restaureringskravet i regeringens utkast är otroligt lågt, bara en bråkdel av vad det hade behövt vara, säger Torbjörn Ebenhard.

EU som helhet ska ha pågående restaurering på 20 procent av unionens land och hav till år 2030. 

Endast 1,23 procent av Sveriges yta kommer att beröras av den restaurering som regeringen föreslagit, enligt Torbjörn Ebenhard.

– Sverige står för ungefär 10 procent av EU:s totala yta, och vill bidra med 1,23 procent. Det Sverige och regeringen säger är att vi vill inte ta ansvar för EU:s gemensamma mål. 

Vad är det som står på spel för naturens del om Sverige inte växlar upp arbetet?

– Vi kommer att förlora alla våra kvarvarande naturskogar och urskogar som inte är skyddade. De som är skyddade är en liten andel. Det här är en naturtyp som är otroligt svår att restaurera om man väl blivit av med den. Vi har omloppstider på flera hundra år. Det är mycket mycket billigare att göra något nu. Likadant med ängs- och hagmarker, där vi har otroligt små arealer kvar. 

Djur som är beroende av öppna ängs- och hagmarker är insekter och många örter. I skogen är det många vedlevande insekter, liksom lavar, mossor och svampar som är i farozonen, liksom fåglar som kräver stora arealer av gammal skog.

– Vi har flera tusen rödlistade arter som är beroende av att vi har tillräckliga arealer av skog och ängsmarker. Målet är att vi ska vända trenden och hejda förlusten av biologisk mångfald, och för det måste vi restaurera de naturtyper som de kräver, säger Torbjörn Ebenhard.

– Med det här utkastet till plan harvar vi på i samma takt som hittills, som vi vet inte är tillräcklig. Vi har inte nått miljökvalitetsmålen fast vi hållit på jättelänge. Vad som krävs är inte bara naturvård utan en omställning i hela samhället. 

Regeringen skriver på flera ställen att de ska återkomma med olika saker. Har de haft för kort om tid?

– Nej. De hade kunnat använda förslaget som myndigheterna har skrivit.

Regeringen prioriterar näringslivet

När regeringen presenterade sitt utkast till plan valde landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att kommentera planen så här:

– Detta är en EU-lagstiftning som Sverige röstade emot. Det är viktigt att när vi nu implementerar den säkerställer att vi kan upprätthålla företagandet i våra gröna näringar och nu tar vi ett viktigt steg mot det.

Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen var inne på samma spår:

– Detta är i grunden en olycklig EU-lagstiftning. Genom detta utkast till naturrestaureringsplan säkerställer vi att Sverige arbetar mot en implementering som skyddar viktiga nationella intressen så som lant- och skogsbruk, säger han. 

Torbjörn Ebenhard hade inte väntat sig något annat, säger han.

– EU:s medlemsländer har ju fattat ett gemensamt beslut om att prioritera biologisk mångfald. Det kommer att kosta. Tanken är inte att alla branscher ska vara glada och nöjda – även om det är tanken för våra ministrar. 

– Men Sverige har gjort stora strukturomvandlingar förr, till exempel när vi la ner varvsindustrin. Så kommer det vara med andra näringar och även med skogsbruket, som behöver utvecklas för att bli mer hållbart.

Sälja statens skog

Även Åsa Westlund, Socialdemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson, tycker regeringens plan håller förväntad nivå:

– Det är tydligt hur den plan som regeringen har skickat in till EU präglas av Tidöpartiernas låga ambitioner vad gäller miljö- och naturvård. Sverige behöver göra mer för att skydda svensk natur och värna den biologiska mångfalden.

Rickard Nordin, Centerpartiets talesperson i klimat- och energifrågor är mer positiv.

– Min grundläggande bild är väl att den i huvudsak ser ganska bra ut. Det saknas väl lite detaljer. Det märks att den har tagits fram väldigt hastigt. Men det som framförallt saknas är ju finansiering. Det är ju det som måste till, säger han. 

Centerpartiet har lagt fram förslag på hur planen ska finansieras, fortsätter Rickard Nordin.

– Om man gradvis säljer Sveaskogs produktiva skog kan man också finansiera naturrestaureringen och lantbrukets omställning.

”Kan skriva om allt”

När Syre frågar Naturvårdsverkets Fredrik Hannerz hur han ser på att regeringen inte föreslagit att skjuta till några pengar till ett arbete som behöver växlas upp för att genomföra EU:s lag menar han att det är för tidigt att svara på, eftersom Sveriges slutgiltiga plan ska vara klar först om ett år.

– Vi har inte fått hela svaret än. Regeringen har skickat in en preliminär plan. Vissa saker har man parkerat, till exempel frågan om mer budgetmedel. Man konstaterar att det får tas i den ordinarie budgetprocessen, så det är lite för tidigt att säga vad som kommer ut i processen, säger han.

Nu ska EU-kommissionen granska om Sveriges utkast till plan uppfyller lagens krav. Den 1 september 2027 ska medlemsländernas planer slutligen spikas.

Blir det regeringsskifte efter valet är det fullt möjligt att riva upp det förslag till plan som regeringen skickat till EU, enligt Torbjörn Ebenhard, SLU.

– För en regering som ärligt och uppriktigt vill jobba med det här är det inga problem. De kan skriva om i princip allting.

Syre har utan framgång sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.