Folkbildning är ett av årets teman på Bokmässan i Göteborg. Under ett av de många seminarierna som tog upp ämnena läsning och bildning så diskuterades hur läsning kan utgöra ett vardagligt försvar i en allt mer orolig omvärld.
I en fullsatt seminariesal på bokmässan konstaterade samtalsledaren Vesna Precopic att den fulla salen var ett gott tecken.
– Man blir lycklig med tanke på den läskris man ständigt hör talas om. Den syns inte i Göteborg eller på bokmässan i alla fall, inledde hon.
Men på sina håll verkar det dock inte stå så bra till med läsandet i Sverige. Marlen Eskander, grundare av den ideella föreningen Läsfrämjarinstitutet, ser det dagligen i sitt arbete.
– Vi ser hur viktigt språket är, men vi ser också ojämlikheten i undervisningen. Vi har inte en jämlik undervisning i Sverige, säger hon.
Det är något hennes förening försöker råda bot på med sina aktiviteter i några utsatta områden i Sverige, där de erbjuder litteratur, teater och berättelser för både barn och vuxna.
Kulturen börjar inta nya platser
Kultur börjar dock tas på större allvar på många håll, menar hon. Hon tar som exempel hur Handelshögskolan i Stockholm börjat ta in mer kultur i sin undervisning, för att de insett hur viktigt det är att studenterna har den bredden och bildningen. Det här är något som även behöver göras mer på platser som verkligen behöver det och där ojämlikheten är stor, tycker Eskander.
– Varför inte börja med det här i tidig ålder? Barn behöver tränas i de estetiska ämnena. Men redan när de kommer i förskoleklass och ettan så skannas de. Barn blir bedömda direkt, för att man vill hjälpa. Men man stjälper dem snarare. Istället borde vi prata mer om vilken magi det är i läsningen. Någon måste visa barnen den magi som finns där!
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och ledamot av Svenska Akademien, konstaterade att värdet av kultur och läsande egentligen är något som alla vet om, men som kanske politiker behöver påminnas om.
– Vi människor förstår det, för det ger oss möjlighet till att bli det vi kan, och det gör vår existens rik och intressant. Tillsammans kan vi se och uppleva världen. Men det krävs ekonomiska satsningar förstås.
Läsning som ett arbete att göra
Läsning är dock något som hamnat lite i skymundan under lång tid, var paneldeltagarna överens om.
– Vi har inte artikulerat värdet av de här sakerna, säger Sverker Sörlin, idéhistoriker, professor i miljöhistoria vid KTH och författare till flera böcker på just ämnet folkbildning.
Han konstaterade att Sverige sedan länge haft en digitaliseringsstrategi, men inte förrän i våras fick vi en nationell lässtrategi.
– Nu när vi upptäckt bekymret måste vi börja jobba med det också, sa han.
– Man kan börja med att läsa själv. Det låter ju lite exotiskt, men jag menar vad jag säger. Just att formulera det som ett arbete är en viktig uppgift att göra. Det är det jobbet vi håller på med här och nu, och den här mässan. Att höja medvetenheten om att kunna läsa, att låta läsandet vara en del av vardagen är en del av en större uppgift där vi själva ingår.
Kriser kan öppna ögonen för kulturen
Kanske är det just i tider av kriser och oro, som kulturen blir extra synlig och viktig för oss. Magnus Hjort, historiker och generaldirektör vid Myndigheten för psykologiskt försvar, säger i paneldiskussionen att han sett tecken på det.
– Allt fler får upp ögonen för att kulturen är en viktig del av totalförsvaret. Jag blir inbjuden att föreläsa i hela Europa numera. Det kan vara så att när det blir kris eller krig så vaknar man upp och inser att kultur faktiskt är bra och viktigt.
Han ger Ukraina som ett exempel, där man bjudit in ”culture forces”, kulturarbetare i fält, som hjälper till att stärka motståndskraften.
– Och jag skulle säga att de gör det bättre än hur det gjordes under andra världskriget, tillägger han.
Även Åsa Wikforss har gett sig på att definiera värdet av kultur, bland annat i sin nya bok Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider, som tar upp det faktum att vi behöver kunna tänka och läsa, ”just när vi har maskiner som kan göra det”.
– Om vi lägger ut tänkandet och läsandet på maskiner så tappar vi i intelligens, ja i IQ till och med. AI är en utmaning för oss människor.
Samtidigt ser hon en motreaktion.
– Under den här terminen som jag undervisar på universitetet så har jag nog aldrig sett så många studenter som läser böcker och antecknar med papper och penna!
Förmågor för framtiden
Det kritiska tänkandet är något som blir allt viktigare i den värld vi lever i idag och som vi kommer att leva i framöver. Marlen Eskander på Läsfrämjarinstitutet nämner att Unesco har tagit fram sju förmågor, som de menar att vi behöver ha för att uppnå de globala målen till år 2030.
– Minst fem av dessa förmågor kan vi odla genom att läsa och ta del av teater och konst och annan kultur. Kulturen odlar sådant som kritiskt tänkande, förmågan att samarbeta och att kunna föreställa sig att en annan värld är möjlig.
För att i praktiken röra sig mot mer bildning och läsande i samhället, så trycker paneldeltagarna bland annat på att det behövs en offensiv kulturminister, mer pengar till biblioteken liksom till lärarutbildningen, samt att ojämlikheten inom skolan rättas till.
– Hela finansieringsmodellen är fel, säger Marlen Eskander.
– Jag har nog räknat till minst 15 olika konkreta förslag under det här panelsamtalet. Någon borde spela in det och skicka till riksdagen, avrundar Sverker Sörlin.
