Sommaren har inte bara bjudit på värmeböljor över land – även i haven har temperaturen stigit, från Irland till Medelhavet. I några av havsregionerna rör det sig om sex grader mer än det normala. I en ny studie kopplar forskarnätverket World weather attribution extremvärmen till klimatförändringarna.
Varmare hav kan få marina ekosystem att gå i baklås och få djurlivet att fly till kallare breddgrader med påverkan på alltifrån biodiversitet till kustfisket. Men varmare hav betyder också något för oss landkrabbor. Det både bidrar till att öka luftfuktigheten och risken för extremhetta. Under sommaren har det skett en massiv expansion av marina värmeböljor i flera europeiska havsregioner, skriver World weather attribution. Bland annat är 80 procent av västra Medelhavet påverkat, en siffra som skulle varit hälften så stor utan klimatförändringarna vi orsakar genom våra utsläpp av växthusgaser. I Östra Medelhavet, där 70 procent är påverkat av marina värmeböljor, skulle siffran varit 9 procent.
John Bruno, marinekolog vid University of North Carolina i USA, kopplad till WWA, säger i ett uttalande att även om en del arter kan fly norrut, finns det ett ökande antal som inte har den förmågan.
– I takt med att havstemperaturerna fortsätter att stiga närmar vi oss snabbt de absoluta biologiska gränserna för anpassning hos många arter, vilket hotar den biologiska mångfalden, fisket och livsmedelssystemen i kustområdena.
Östersjön drabbas av ”feberfrossa”
Östersjön är inte ett av de havsområden som studerats av WWA i studien. Innanhavet som enligt SMHI värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet har i år inte varit lika drabbat av marina värmeböljor, även om det skett kortvariga värmeböljor i delar av Östersjön – som Knolls grund mellan Västervik och Gotland. Men tidigare år har det varit hårt drabbat, inte minst 2025 och 2018-2020, vilket fått forskare att beskriva det som att havet får ”feberfrossa”. Alf Norkko, marinbiolog vid Helsingfors universitet, har tidigare berättat för Syre att ålgräset i Östersjön – ett habitat viktigt för många arter – visat sig klara kortare marina värmeböljor – men vara desto mer sårbart när värmen håller i sig.
– Om du tänker att du har feber en längre tid mår du inte bra, det är samma med havens ekosystem, det är det som gör det så allvarligt. Östersjön är en känslig patient, sa han då.
Snabb utveckling
I ett färskt uttalande säger Ola Kalén, oceanograf vid SMHI, att globalt har marina värmeböljor redan blivit ungefär dubbelt så vanliga sedan 1980-talet.
– De mest extrema marina värmeböljorna har blivit mer än 20 gånger vanligare på grund av den globala uppvärmningen. Utvecklingen sker på årtionden snarare än århundraden. Det handlar alltså inte bara om lite varmare vatten, utan om en tydlig förändring av havens klimattillstånd.
Det enda sättet att begränsa den långsiktiga uppvärmningen av haven är att minska utsläppen av växthusgaser, understryker han.
– På regional nivå kan vi stärka havens motståndskraft genom att minska övergödningen, skydda känsliga havsmiljöer, bedriva hållbart fiske och utöka marina skyddade områden.
