Världshavet slår värmerekord och sedan en dryg månad tillbaka ligger kurvan långt över det väntade. Våra svenska farvatten, hör till de områden där uppvärmningen går allra snabbast. Så vad händer med livet under ytan, när temperaturen stiger?
– Det kan bli en mismatch, säger Jonathan Havenhand, marinekolog vid Göteborgs universitet.
Havet spelar en ödesroll i det drama där vi försöker få stopp på den globala uppvärmningen. Både som offer och en räddare i nöden. Runt 30 procent av den koldioxid vi släpper ut tas upp av världshavet och 90 procent av den överskottsvärme som våra växthusgasutsläpp orsakar, absorberas av de ofantliga vattenmassorna. Sakta men säkert, stiger därför graderna – om än långsammare än på land.
– De senaste hundra åren har världshavet värmts upp med i snitt 0,1 grad per decennium men uppvärmningstakten sker nu snabbare än på länge och trots att vissa arter kan följa temperaturerna genom att de förflyttar sig till högre, svalare, breddgrader, kan vissa arter inte det – och de som redan finns på polerna har ingenstans att ta väg, säger Jonathan Havenhand, marinekolog vid Göteborgs universitet.
Uteblivna köldknäppar kan påverka
Det varmare havet, ökar också sannolikheten för extrema händelser. FN:s klimatpanel (IPCC) konstaterade 2019 att marina värmeböljor kommer att bli vanliga och sannolikt, driva marina organismer och ekosystem till gränsen för deras motståndskraft.
The blob. Så kallas en världsberömd marin värmebölja som drev i stilla havet på 2010-talet och lämnade alltifrån svältande sjöfåglar till kollapsade fiskebestånd efter sig. Men fenomenet är på intet sätt ett avlägset problem. Utanför Bohuslän, visade en studie att de marina värmeböljorna blev 60 gånger fler mellan 1981 och 2013. Här är det bland annat det viktiga ålgräset som ligger pyrt till när värmeböljorna drar in över kustnära områden – och ålgräset kan dra flera arter med sig i sitt fall, då det utgör habitat för fiskar i jakt på skydd och lekområden. Men även uteblivna köldknäppar kan påverka de marina ekosystemen.
– Förr i tiden hade vi ganska regelbundna köldknäppar här utanför, berättar Jonathan Havenhand som under samtalet blickar ut över en liten vik i kosterfjorden, där Tjärnö marina laboratorium ligger.
Att köldknäpparna uteblivit, tros gynna det invasiva jätteostronet på bekostnad av de inhemska blåmusslorna. Men att med säkerhet tillskriva uppvärmningen en enskild händelse under vattnet, är svårt.
– Man skulle väl tro att jordens klimat är komplext nog, men havet är mycket mer komplext än så, säger Jonathan Havenhand.
Snabbare uppvärmning i våra farvatten
På så sätt är havets gradvisa uppvärmning, en färd in i okänt territorium. Även hur snabbt havet värms upp, kan bjuda på överraskningar. Enligt data från USA:s havs och väderinstitut (NOAA), som blivit en världsnyhet i dagarna, ligger den genomsnittliga havstemperaturen i världshavet nu långt över vad modellerna skulle ha förutspått.
– En riktig överraskning och oroande, det kan vara en kortlivad extrem eller så kan det vara början på något mycket värre, säger Mike Meredith, från British Antarctic Survey till The Guardian.
Våra egna farvatten är kanske inte kända för sina varma temperaturer. Men Östersjön, Kattegatt, Skagerrack och Nordsjön är bland de havsområden där uppvärmningen går som snabbast, eftersom de är relativt grunda.
– Det kan vara tre gånger snabbare, det kan vara fyra och en halv gånger snabbare än världshavet i snitt, lite beroende på var man tittar, säger Jonathan Havenhand.
Ekosystem kan bli osynkade
Så kan erfarenheterna från våra vatten som värms upp relativt snabbt säga något om vad som väntar i övriga havet? Hur ekosystemen kommer att reagera på den ökade temperaturen, är som sagt – svårt att förutspå – men Jonathan Havenhand pekar på ett fenomen, som observerats utanför Nederländerna.
– En av de största grejerna som händer i havet säsongsmässigt är att det finns en vårblomning. Då får alla mikroalger plötsligt tillräckligt mycket ljus så att de kan föröka sig. Det brukar hända i februari-mars.
Den händelsen sker normalt samtidigt som larver från musslor släpps. Men deras cykel, är inte utlöst av ljuset – utan en viss vattentemperatur.
– Som brukar vara samtidigt som det blir ljusare. Men om det blir varmare då släpps dessa tidigare och då finns det ingen mat för dem och det blir mycket mindre förökning, säger Jonathan Havenhand.
Syre: Så vad kan följderna av det bli?
– Det är väldigt svårt att förutse, i det fallet man får färre musslor påverkar det i sin tur krabbor, fisk och andra djur som äter dem – musslor har också stor inverkan på att få klarhet i vattnet (då de filtrerar vattnet).
Klart vatten, är något som i sin tur – ålgräs är beroende av.
– Eftersom vi värmer klimatet kan vi förvänta oss att flera sådana saker kommer att visas som mismatch, att det helt enkelt inte funkar lika bra.
Viktigt att stärka motståndskraften
Uppvärmningen kommer inte klinga av förrän vi får bukt med våra växthusutsläpp. Något vi inte väntas ha fixat förrän tidigast 2050. Men det går att göra något innan dess genom att stärka havets motståndskraft, – och på så sätt göra den bättre rustad att stå emot den ökade stress som oundvikligen väntar.
– Det finns flera sätt vi kan köpa oss tid på, främst genom att minska andra påfrestningar på våra nära kustområden, så som överfiske och olika föroreningar.
Ett varmare hav, innebär också att syrenivån minskar, vilket kan påverka marina organismers metabolism. Nyligen varnade forskare i en artikel i Science att det – vid ett högt utsläppscenario – skulle kunna leda till ett sjätte massutdöende av arter. Syre rapporterade om studien, som du kan läsa mer om här: Ny studie i Science: Klimatkrisen kan orsaka massdöd till havs.
