Under tisdagen lämnade 46 klimataktivister in en stämningsansökan mot svenska staten i Stockholms tingsrätt. De menar att fredliga klimatdemonstranter inte bör straffas och kriminaliseras på det sätt som görs i dag och att staten begår brott mot yttrande- och demonstrationsfriheten.
Mellan 2020 och 2026 har 388 klimataktivister åtalats och i de flesta fall dömts för brott i Sverige. Det handlar om 26 olika typer av brottsrubriceringar, enligt den statistik som föreningen Rosamålet tagit fram. (Föreningen bildades 2024, vilket Syre då skrev om, och verkar för att klimataktivister inte ska utsättas för repression eller kriminalisering.)
Men i de domar de tittat på är det ofta så att namnen inte återkommer, något som kan tyda på att man drar sig för att göra samma sak igen, menar Viktor Jonsson, Rosamålets ordförande och juridiska företrädare.
– Människor i Sverige vågar inte demonstrera längre, samtidigt som våra politiska makthavare från alla partier håller igång raffinaderierna och medvetet tar beslut som ökar koldioxidutsläppen. Om du protesterar ställs du inför rätta för brott, säger han.
Han berättar att stämningsansökan innehåller ett stort antal exempel och vittnesmål på kränkningar av klimatdemonstranter som utförs eller stöds av svenska staten i form av fängelsedomar, häktningar, godtyckliga frihetsberövanden, våld, hot och hemliga husrannsakningar.
– För att ta ett exempel: En klimatforskare som höll en banderoll vid en fredlig demonstration hölls kvar på marken i timmar av poliser med automatvapen, låstes in och ställdes efter flera år inför rätta som brottsling, säger Viktor Jonsson.
”Inget brott att demonstrera”
Han har själv en bakgrund som klimataktivist och har suttit häktad under en sammanlagd period av cirka tre månader. Hans och många andra aktivisters erfarenhet i dag är att det blir allt svårare att demonstrera utan att sedan gripas, åtalas och ställas inför rätta, något som egentligen inte borde ske, menar han.
– En fredlig demonstrant ska inte riskera hot om straff, säger Viktor Jonsson.
Han nämner Århuskonventionen, en FN-konvention som bland annat skyddar medborgares rätt till att få miljöinformation och kunna delta i beslutsprocesser, även genom demonstrationer. Även Europakonventionen ger personer flera rättigheter, bland annat rätten till en rättvis rättegång. Och här menar Viktor Jonsson att det svenska rättssystemet misslyckas, då de allra flesta domar han läst inte har tagit hänsyn till de här konventionerna.
– Det är ju många som ser det på det här sättet: att man ska straffas. Och när vi är i en rättegång så medger vi alltid att vi har varit där, och alla brukar hävda nödrätt, med hänvisning till klimatkrisen.
– Men det är inte en naturlag att man ska dömas för brott. Det är inget brott att demonstrera, tillägger han och frågar sig varför så många domar utelämnar Århuskonventionen eller Europakonventionen – konventioner som Sverige skrivit under sedan länge och som är gällande.
Fler massåtal
Visserligen skedde en framgång när Högsta domstolen i juli förra året friade flera klimataktivister med hänvisning till grundlagens yttrande- och demonstrationsfrihet.
– Men bara en månad senare väckte ändå en åklagare åtal för sabotage mot klimataktivister, säger Viktor Jonsson, och tillägger:
– Att tusentals domare på alla nivåer inte tillämpar gällande lagar och konventioner är allvarligt.
Under 2025 och 2026 har massåtalen ökat, tillägger han. Allt fler klimataktivister sätts i fängelse i Sverige utan att media rapporterar om det. Dessutom ser han en tendens till att alla under en demonstration grips och åtalas, även de som kanske bara stått med en banderoll eller bjudit på saft.
– De tar alla numera! Och vi har inte sett det här innan. Vi har något som vi kallar lågrisk-roller inom Extinction rebellion. Vissa roller har högre risk på så vis att det finns stor risk att du kan hamna i rättegång för det. Men nu finns inte den här skillnaden längre, säger Viktor Jonsson.
Hoppas på ny rättspraxis
De senaste åren har sättet att hantera klimataktivister hårdnat inte bara i Sverige utan i flera länder. Det här har kritiserats av en rad människorättsorganisationer och även från FN, vars särskilda rapportör för miljöförsvarare, Michel Forst, vid flera tillfällen har besökt Sverige och skrivit brev till regeringen. Genom denna stämning hoppas Viktor Jonsson på att föreningen ska kunna få till en ändring i hela rättskedjan, från polisens gripande till rättegångar och domar.
– Om det vänder och domstolen friar och hänvisar till Århuskonventionen och rättspraxis i Europadomstolen, då kommer ju inte åklagare att kunna åtala i lika hög utsträckning, och då finns det heller inget utrymme för polisen att fortsätta gripa så många som de gör nu.
Han utesluter inte att ärendet förr eller senare kan hamna i Europadomstolen.
– Vi hade kunnat gå dit direkt, men vi vill ju testa det svenska rättssystemet.
Däremot har föreningen begärt att ärendet ska prövas direkt av Högsta domstolen, precis som Aurorafallet gjorde i sin stämningsansökan.
– Vi har också begärt skyndsam handläggning på grund av det akuta läget med klimatkatastrofen.
Han hoppas också på att kunna inspirera klimatrörelsen att driva liknande mål.
– Syftet med det vi gör är ju att åstadkomma förändring och att skydda oss och framtida generationer från klimatkatastrof.
