Att ingen svensk minister närvarar vid konferensen om icke spridning av kärnvapen som pågår nu tyder på ett ointresse. Detta trots att det är det största hotet mot mänsklighetens överlevnad, menar Johanna Deinum.
DEBATT. Sedan det kalla kriget har antalet kärnvapen blivit färre år för år. Det är främst stormakterna USA och Ryssland som står för minskningen, bland annat tack vare fördraget om icke spridning (NPT) som undertecknades 1978 av 191 stater, inklusive de fem kärnvapenstaterna (Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA). Därmed har även den samlade totala sprängkraften sjunkit.
Vart femte år sker en översyn av NPT. Stödet för fördragets tre pelare – att förhindra spridning av kärnvapen, minska kärnvapen och främja civilt kärnkraftsamarbete under effektiva internationella skyddsåtgärder – är fortfarande starkt. Nu pågår den elfte granskningskonferensen för icke spridningsavtalet i New York från den 27 april–22 maj, i en tid mitt i flera utmaningar mot fördraget.
Ett kärnvapenkrig är ett ännu större hot mot mänsklighetens omedelbara överlevnad än klimatförändringarna. Dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger större än i de atombomber som fälldes för 80 år sedan och dessutom kan de nå alla jordens hörn på mycket kort tid. Sällan skrivs om vad ett kärnvapenkrig, skulle innebära.
Enligt SIPRI:s rapporter från början av året pågår det nu en modernisering av kärnvapenstaternas arsenaler, där färre men mer träffsäkra och moderna vapen utvecklas. Kina fortsätter att öka sitt innehav. Som svar på en anklagelse av president Trump sa Pekings utrikesminister att Kina inte har genomfört kärnvapenprov och uppmanar alla stater att upprätthålla det omfattande provstoppsavtalet (CTBT). Globalt stannar minskningen av och antalet operativa stridsspetsar ökar, även om det exakta antalet är osäkert eller hemligt. Fortfarande är dagens arsenal mer än tillräcklig för att förinta mänskligheten och orsaka globala klimatkatastrofer.
På konferensen i år är representanter närvarande från nästan alla 191 stater (men ej Nordkorea) som har skrivit på avtalet och från 153 organisationer. Konferensen kommer att bedöma genomförandet av fördraget sedan 2022 utifrån dess tre pelare. Den kommer också att försöka identifiera områden och medel genom vilka ytterligare framsteg kan göras. Granskningskonferenserna 2015 och 2022 kunde inte nå enighet om den väsentliga delen av ett slutdokument.
Vid den förra granskningskonferensen för parterna i NPT 2022 sa António Guterres, FN:s generalsekreterare: ”I dag är mänskligheten bara ett missförstånd, en felberäkning bort från kärnvapenförintelse. Vi behöver icke-spridningsavtalet för kärnvapen mer än någonsin. Det är därför denna granskningskonferens är så viktig. Det är en möjlighet att utarbeta de åtgärder som kommer att bidra till att undvika en säker katastrof. Och att sätta mänskligheten på en ny väg mot en värld fri från kärnvapen.”
Konferensen i år inleddes med en allmän debatt, följt av tematiska diskussioner under var och en av NPT-fördragets tre pelare. Högt uppsatta representanter, inklusive utrikesministrar, var närvarande vid den allmänna debatten. Desto märkligare att ingen svensk minister var närvarande. Tyvärr verkar Sveriges regering inte vara riktigt intresserad av att förhindra den farliga spridningen av kärnvapen. Men, det är genom förhandlingar mellan de olika staterna som man kan uppnå faktiska ändringar och varaktiga avtal; då är det angeläget att de representanterna som deltar har den formella makten att också kunna besluta.
Mindre än en vecka är kvar och vi får hoppas att NPT-granskningskonferensen den 22 maj kan presentera ett slutdokument. Det riskerar att bli ett ihåligt dokument som inte begränsar vare sig Kinas, USA:s eller andra länders handlingar, eller främjar fördragets icke-spridnings- och nedrustningsmål.
Däremot får vi hoppas att de nordiska länderna avstår från ett vidare kärnvapenengagemang ihop med Frankrike och istället fortsätter agera enligt NPT. Låt oss erinra om Olof Palmes anda avseende fred och fritt från kärnvapen i Norden.
