I nästan 60 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Det kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel.
– Det är allvarligt, säger Sofie Cedstrand, enhetschef Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
Den som felaktigt har fått pengar av Försäkringskassan kan bli återbetalningsskyldig. Men nu visar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att Försäkringskassan kan ha krävt pengar tillbaka av människor som aldrig gjort fel.
I en ny granskning har myndigheten hittat en eller flera brister i 120 av de 202 återkrav som Försäkringskassan gjort när det gäller sjukpenning och föräldrapenning. Det handlar om 59 procent av fallen.
– Det är givetvis allvarligt att Försäkringskassan brister i så här hög andel, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
Sjukpenningen
Ofta handlar det om flera brister i ett och samma ärende. Försäkringskassan gör mest fel vid handläggningen av sjukpenning. Där har 74 procent av de granskade ärendena minst en rättslig brist, ofta flera brister. Motsvarande siffra är 45 procent när det gäller föräldrapenningen.
En möjlig förklaring till att Försäkringskassan gör flest fel vid sjukpenning är att den är svårare att utreda i vissa delar, anser Sofie Cedstrand.
För föräldrapenningen räcker det i stort sett med att personen har ett barn och ska ha varit hemma med barnet. Sjukpenningen är svårare att bedöma, eftersom Försäkringskassans handläggare ska avgöra om en person kan arbeta eller inte, och hur sjuk den är i procent av en heltidstjänst.
Fel i statistiken
Ett annat problem är att Försäkringskassans officiella statistik över vem som gjort fel är missvisande, visar ISF.s granskning. I statistiken ser det ut som om de sökande oftare gör fel än vad som faktiskt är fallet. När Försäkringskassan granskar fallen djupare visar det sig att det i stället är Försäkringskassan som gjort fel i nästan 20 procent av dessa återkrav. Detta upptäcks dock i ett senare skede, och statistiken samlas upp i det tidigare skedet.
– Det gör att deras officiella statistik konsekvent underskattas, säger Sofie Cedstrand.
Ekonomistyrningsverket (ESV) har tidigare bedömt att ungefär 2 procent av alla utbetalningar som staten gjorde år 2021 till individer eller till företag, som fick stöd för enskilda, bedömdes vara felaktiga. Det handlar om miljarder kronor.
Hur stor är risken att ESV:s siffra är överdriven med tanke på att er granskning visar att Försäkringskassan gjort många fel i sina utredningar om felaktiga utbetalningar?
– Vi har inte ställt den här utredningen i relation till den typen av siffror. Men vi rekommenderar att Försäkringskassan rättar till sin statistik, särskilt med tanke på den samhällsdebatt som i dag finns om felaktiga utbetalningar, säger Sofie Cedstrand.
Extra avgift vid återkrav
Flera skärpningar är på gång för att stoppa felaktiga utbetalningar. Bland annat vill regeringen införa en ny sanktionsavgift. Den innebär att personen som råkat få pengar av Försäkringskassan felaktigt också ska straffas med en avgift, utöver de belopp som redan ska betalas tillbaka.
Straffavgiften är på 25 procent av det felaktiga beloppet, och kan bli hög exempelvis i de fall då Försäkringskassan upptäcker felet efter flera års tid av utbetalningar.
Oavsett om personen varit medveten om felet eller inte ska sanktionsavgiften betalas. Även om det är Försäkringskassan som gjort felet blir det personen som har fått pengarna som ska tvingas betala sanktionsavgiften.
– Då är det extra viktigt att Försäkringskassans återkrav är rätt. Det är viktigt för dem som drabbas och även för människors tillit till socialförsäkringssystemet, säger Sofie Cedstrand.
Artikeln har uppdaterats med en bild på Sofie Cedstrand.
