Radar · Integritet

Straff för bidragsfusk riskerar slå mot sjuka

Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige, reagerar på att utredningen inte diskuterar hur förslagen skulle rimma med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, en konvention Sverige har skrivit under.

Sjuka, funktionsnedsatta och låginkomsttagare riskerar att drabbas hårdare än andra. Förslagen om hur bidragsbrotten i Sverige ska stoppas får kritik från flera instanser.

Välfärdsbrottsligheten är utbredd och slukar miljarder varje år, och därför tillsatte den förra regeringen en utredning för att stävja fusket.

En del förslag tas emot positivt, till exempel att uppgifter ska kunna utbytas mellan myndigheter för att lättare upptäcka fuskare.

Men remissvaren rymmer också kritik. En del handlar om att en ordentlig analys saknas över hur sjuka och funktionsnedsatta drabbas – trots att det är främst de som har bidrag och därigenom påverkas av förslagen.

– Det är stötande, säger Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige, en paraplyorganisation för personer med psykiska, fysiska eller intellektuella funktionsnedsättningar.

Förutom exempelvis tandläkare eller assistansbolag som utnyttjar utsattas stöd fokuserar utredningen också på enskilda personer som felaktigt får bidrag.

– Det skapar en misstro mot personer med sjukdomar och funktionsnedsättningar. Redan i dag är det svårt att få rätt till ersättning från Försäkringskassan. Skulle det bli ännu svårare riskerar den redan utbredda fattigdomen bland våra grupper att förvärras.

Straffa även misstag

I utredningens delbetänkande föreslås bland annat att en sanktionsavgift införs, vilket innebär en extra avgift för den som lämnar fel uppgifter till myndigheterna utöver den skuld som också ska återbetalas.

Många av remissinstanserna är positiva till sanktionsavgiften. Men även den som råkar göra fel av misstag tvingas betala, vilket kritiseras. Det handlar om ungefär 44 procent av de felaktiga utbetalningarna, enligt utredningen.

Felen görs ”i många fall (…) av personer som försöker göra rätt”, till exempel pensionärer i behov av bostadstillägg, skriver Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), och fortsätter:

”Sanktionsavgifterna kommer att slå lika hårt mot de som agerat med avsikt att lura systemet och de som velat göra rätt”.

Spärras från bidrag

En annan kritik rör en så kallad ”bidragsspärr”. Den innebär att personer som döms för bidragsfusk ska nekas alla former av bidrag under minst sex månader och upp till tre år.

Spärren skulle bli ett tilläggsstraff som slår väldigt olika på olika grupper, anser Åklagarmyndigheten. Den som lever helt på bidrag skulle riskera att bli ”av med allt” medan den som inte har några bidrag över huvud taget skulle vara opåverkad av spärren, skriver myndigheten.

Även Justitieombudsmannen (JO) anser att personer som är beroende av bidrag ”riskerar att få en orimligt hård bestraffning”.

Håller inte med

En del vill dock se ett ännu hårdare system. Ekobrottsmyndigheten anser exempelvis att fler bör träffas av en bidragsspärr, och lyfter att spärren kanske skulle kunna utlösas även vid andra brott mot välfärdssystemet som skattebrott.

Utredaren Amir Rostami, professor i kriminologi, håller inte med om att förslagen skulle slå hårt mot redan utsatta grupper.

– Vi har ett antal undantag i de förslag vi har lagt, bland annat för de som inte kan klara sin dagliga livsföring eller om felet skett på grund av ålder eller hälsa, så det är aspekter vi har tagit hänsyn till, säger han.