För fem år sedan genomförde de fredliga protester för att stoppa utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Tre år senare dömdes Greenpeace-aktivisterna till två års villkorligt fängelsestraff. Nu har de tagit fallet till Europadomstolen – vilket blir första gången sedan 80-talet som en klagan till domstolen gäller aktivism riktad mot Sverige.
Under sommaren och hösten 2020 var demonstrationerna mot Preems planer på utbyggnad i Lysekil både många och högljudda. Bland de många organisationer som deltog fanns Greenpeace med och blockerade oljeleveranser till raffinaderiet i Lysekil med hjälp av skeppet “Rainbow Warrior”. Efter veckolånga protester genomfördes en 62 timmar lång blockad av oljeterminalen där aktivister från Greenpeace Norden klättrade upp i oljehamnens lastarmar och höll upp banderoller.
Till sist blev trycket såpass stort att Preem drog tillbaka sin ansökan om utbyggnad, något som beskrivits som en ”fantastisk seger för hela miljörörelsen”.
Men det rättsliga efterspelet blev desto tuffare. Aktivisterna från Greenpeace dömdes tre år senare i tingsrätten till två års villkorligt fängelsestraff, en dom som sedan fastställdes av hovrätten. Högsta domstolen valde i maj i år att inte lyfta ärendet till prövning.
”Straffen oproportionerliga”
Därför har nu aktivisterna valt att anmäla det hela till Europadomstolen. I anmälan menar de att straffen var oproportionerliga eftersom ingen klandervärd handling påvisades, och myndigheterna konstaterade själva att protesten var fredlig och orsakade minimala störningar.
– Vi protesterade för att Sverige och regeringen skulle värna de svenska klimatmålen, som beslutats av riksdagen och som vi alla har att förhålla oss till. Preems utbyggnad gick stick i stäv med de målen och eftersom ingen satte stopp för det var vi moraliskt skyldiga att protestera, säger Fanny Sannerud, en av aktivisterna, i ett pressmeddelande.
Greenpeace menar också att ett fängelsestraff (även om villkorligt) kan avskräcka andra från att delta i fredliga klimatprotester, en fråga som är av största samhällsintresse. Den bör också ses i ljuset av att tonen i samhället mot klimataktivister hårdnat de senaste åren.
– Vi har på senare år sett ett allt hårdare samhällsklimat gentemot fredliga aktivister. Statsminister Ulf Kristersson har antytt att klimataktivister på något sätt skulle vara “totalitära krafter” och justitieminister Gunnar Strömmer har efterlyst att domstolarna ska utdöma hårdare straff till just klimataktivister som utför fredliga olydnadsaktioner. Även miljöminister Romina Pourmokhtari har öppnat för hårdare straff för klimataktivister. Det är en oroande utveckling som behöver brytas, säger Rolf Lindahl, kampanjledare på Greenpeace, i pressmeddelandet.
Icke-våldsamma aktioner eftersträvansvärda
Staffan Laestadius, Professor emeritus vid KTH, har gjort ett särskilt yttrande för Greenpeace räkning i egenskap av expert på industriell omvandling/utveckling. I yttrandet påpekar han att temperaturer som varaktigt överstiger två grader över den förindustriella nivån inte har förekommit på jorden sedan Pleistoscene-epoken för 2,6 miljoner år sedan. Samtidigt så rör vi oss mot en uppvärmning mot tre grader om inte drastiska åtgärder vidtas omedelbart. Detta, om något, är att beteckna som ett klimatnödläge, enligt Laestadius.
Han konstaterar vidare att “kraftfulla men icke våldsamma åtgärder för att praktiskt förhindra och därmed också påtala omfattande klimatkrisökande investeringar är att betrakta som etiskt-moraliskt försvarbara och rent av eftersträvansvärda. De utförs i ett uppenbart nödläge där förutsättningarna för mänskligt liv är hotade”.
