När BBNJ-avtalet träffades av 193 länder i mars 2023 beskrevs det som en avgörande milstolpe för att kunna rädda den biologiska mångfalden på internationellt vatten. Nu har ett tillräckligt stort antal länder ratificerat avtalet för att det ska kunna träda i kraft.
Skjut dig upp med en raket och blicka ned mot vår planet och det är med stor sannolikhet internationellt vatten du skådar. Det täcker runt 45 procent av planetens yta och omfattar enorma vattenmassor. Men området har länge beskrivits som något av ett vilda västern för fiskeflottor och andra intressen som vill exploatera resurserna i vårt gemensamma stora blå. Det ville FN ändra på och i mars 2023 lyckades 193 länder komma överens om ett avtal för att skydda den biologiska mångfalden.
– Niklas Kebbon (som ledde den svenska delegationen, reds. anm.) sa i en intervju att det var det största miljöavtalet sedan Parisavtalet, för mig är det större, sa forskaren Frida Bengtsson till Syre i samband med att det klubbades.
”Får inte bli självbelåtna”
Hon spådde då att det skulle få störst betydelse när det kom till att få marina skyddade områden på plats. Men för att avtalet skulle träda i kraft behövde 60 länder också ratificera det, vilket nu skett. Greenpeace generaldirektör Mads Christensen säger i ett uttalande att det är ett ”historiskt ögonblick för skyddet av haven”. Men också ”ett bevis på att länder kan samarbeta för att skydda vår blå planet”.
– Utnyttjandet och förstörelsen måste upphöra, och det globala havsavtalet är verktyget som kan göra detta möjligt. Men vi får inte bli självbelåtna. Forskare är tydliga med att vi måste skydda minst 30 procent av våra hav senast 2030, och tiden rinner iväg.
BBNJ-avtalet som står för Biodiversity beyond national jurisdiction ratificerades av det 60:e landet den 19 september 2025 och träder officiellt i kraft 120 dagar senare, den 17 januari 2026.
