Många är emot förslaget att göra det ännu svårare för invandrare att få bidrag än i dag. 46 instanser är mycket kritiska. Bland annat varnas för ökad kriminalitet och att barn riskerar bli sexuellt utnyttjade för pengar.
”Oacceptabelt”, ”inte förenligt med mänskliga rättigheter”, ökade risker för ”kriminalitet” och ”fattigdom”. Det är myndigheter och organisationers respons till regeringens förslag om att invandrare ska ”kvalificera sig till välfärden”.
Det nya förslaget innebär att du måste ha bott i Sverige med permanent uppehållstillstånd i minst fem år eller arbetat en viss period för att få ersättningar inom socialförsäkringen, som barnbidrag, bostadsbidrag och assistansersättning.
Vissa invandrare som är helt utblottade, kan beviljas ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, i stället. Men inte alla. Skulle reformen införts 2024 skulle tusentals personer inte kunna ha fått några bidrag alls, se längre ned.
Att inte få möjlighet till bidrag trots att du saknar inkomst ökar risken för att människor tvingas hitta olagliga sätt att försörja sig på; därför riskerar kriminaliteten att öka, varnar många av remissinstanserna för. Dessutom kan personerna komma att utnyttjas av kriminella gäng, lyfter Åklagarmyndigheten.
Mer än 46 är kritiska
46 av de 68 instanserna som lämnat in sitt tyckande är mycket kritiska, och flera säger nej till förslaget i sin helhet, visar Syres genomgång. Av de andra är det flera som avstår från att lämna respons, eller inte tar ställning. Men flera uttrycker ändå kritik. Fyra säger att de inte har några synpunkter. Enbart sju är tydligt positiva.
Polisen säger att de inte har några invändningar mot förslaget, men uttrycker samtidigt oro för ökad brottslighet, att ekonomisk utsatthet riskerar slå extra hårt mot barn och att risken ökar för att barn blir utsatta för sexuell exploatering.
Redan svårare att få bidrag
Redan i dag ställs krav på ”kvalificering” för vissa ersättningar inom välfärden, främst inom de så kallade inkomstbaserade ersättningssystemen som a-kassan, pensionssystemet, sjukpenningen och i viss mån föräldrapenningen.
De kraven gäller för alla, men är dock svårare att uppfylla för utlandsfödda, eftersom de ofta inte har hunnit arbeta tillräckligt länge i landet, konstaterar flera forskare.
När det gäller försörjningsstödet pekar forskning på att det kan vara svårare att få pengar av socialtjänsten för utlandsfödda, särskilt för män med arabiskklingande namn.
De berörs
Det nya förslaget om ”kvalificering till välfärden” berör inte medborgare från EU- eller EES-länder, eftersom tiden de bott i ett annat EU-land räknas in i femårsregeln.
Flyktingar och skyddsbehövande som har fått uppehållstillstånd får inte ersättningar från de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna förrän efter fem år, utan hänvisas till socialtjänstens försörjningsstöd om de inte har tillräckligt med pengar till det nödvändigaste som mat och husrum.
De som påverkas allra mest av förslaget är arbetskraftsinvandrare, anhöriginvandrare, studenter eller utrikesfödda som har fått uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter eller verkställighetshinder. De grupperna får inga bidrag alls under femårsperioden, inte heller försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Har de arbetat en viss period kan de dock kvalificera sig snabbare till ersättningar inom socialförsäkringen, men inte till försörjningsstödet.
Enda hjälpen de möjligtvis kan få är akut nödbistånd, som en natt på härbärge eller matkassar i bland.
Om förslaget hade införts 2024 så bedöms 67 000 vuxna inte ha längre ha fått bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner och 4 400 vuxna som tidigare hade fått försörjningsstöd skulle ha nekats det.
Del av större paket
Förslaget om kvalificering är en del av en större bidragsreform som regeringen presenterat tidigare. En annan del handlar om att sänka maxbeloppet för hur mycket familjer kan få i försörjningsstöd genom att införa ett så kallat bidragstak. Bidragstaket har också kritiserats för att leda till ökad kriminalitet och för att strida mot barnkonventionen.
Den tredje delen har kritiserats mindre än de andra två delarna i bidragsreformen. Den handlar om att införa ett strängare aktivitetskrav för personer med försörjningsstöd. I dag finns redan ett krav på att söka jobb och delta i kommunens aktiviteter för att få försörjningsstöd. Men nu ska det bli tvingande för kommunerna att erbjuda aktiviteter. Det ska även ställas högre krav på de som söker försörjningsstöd och att dessa måste delta på heltid.
Men att ställa krav på personerna att aktivera sig på heltid riskerar göra så att människor står helt utan försörjning, har bland annat forskaren Niklas Altermark lyft.
Han hänvisar exempelvis till de sjuka människor som nekats ersättning från Försäkringskassan, trots att de inte kan arbeta, och då tvingas söka pengar från socialtjänsten.
Andra forskare tvivlar även på att den aktivering som föreslås i utredningen skulle få ut fler personer i arbete.
– Förslaget löper stor risk att förflytta människor med försörjningsstöd längre från arbetsmarknaden, alltså själva motsatsen till sitt syfte. Det är häpnadsväckande, sa Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till Syre i en tidigare artikel.
Få har bidrag i dag
Det har aldrig varit så få som beviljas försörjningsstöd (även kallat ekonomiskt bistånd) som i dag, enligt Socialstyrelsens statistikdatabas.
Antalet vuxna som någon gång under förra året fick ekonomiskt bistånd var ungefär 174 000 personer.
En del av dessa får ekonomiskt bistånd bara i en eller några månader under ett helt år, eller som komplement till andra inkomster, när pengarna inte räcker till.
Slår man ihop pengarna som individer fått i ekonomiskt bistånd blir det 75 328 så kallade helårspersoner som haft ekonomiskt bistånd på heltid, enligt SCB:s preliminära statistik för 2024. Det är en ökning med 1,2 procent under förra året. Men det är från rekordlåga nivåer. Aldrig tidigare hade så få levt på ersättningar och bidrag som år 2022 och 2023, sedan mätningarna började.
12 000 helårspersoner med ekonomiskt bistånd uppskattas kunna ha ett svagt intresse att arbeta, enligt Finanspolitiska rådet som utgår från statistik för 2022.
Under flera år har civilsamhällesorganisationer flaggat för att en del människor hämtar matkassar hos dem för att de har nekats försörjningsstöd helt av socialtjänsten, eller har fått för lite. Över en halv miljon svenskar lever i fattigdom, enligt SCB:s statistik över social och materiell fattigdom år 2023.
Forskare pekar på flera möjliga delförklaringar till att få har försörjningsstöd:
- Socialtjänsten har blivit hårdare i sina bedömningar och mer otillgänglig.
- Nivån på försörjningsstödet har urholkats under lång tid. Det innebär att vissa människor inte längre har rätt till försörjningsstöd, även om de har det tufft ekonomiskt.
- Sverige tar emot mycket färre flyktingar. Det kan påverka statistiken då det är något vanligare att nyanlända får ekonomiskt bistånd än svenskfödda, eftersom de ofta inte har hunnit kvala in i exempelvis socialförsäkringen.
- Många av dem som kom till Sverige under flyktingvågen år 2015 arbetar nu.
Anledningarna till att folk har försörjningsstöd skiljer sig åt. Ungefär hälften är arbetslösa och har för låg arbetslöshetsersättning eller ingen alls. Resten är personer med sociala problem (exempelvis missbruk), sjukskrivna som nekas sjukpenning trots läkarintyg och personer som har för låga ersättningar av exempelvis pension, föräldrapenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. Ungefär sex procent jobbar, men tjänar för lite för att kunna leva på lönen, enligt utredningen SOU 2025:15.
Under 2024 betalade kommunerna ut 10,9 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd.
Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån (SCB), SCB:s siffror över social och materiell fattigdom år 2023, Stadsmissionen, Syres tidigare intervju med forskaren Klara Hussenius, vid Stockholms universitet.Artikeln har tillförts rättelser och förtydligande om vilka grupper av invandrare som påverkas, och hur, samt antalet som berörs av att inte kunna bli beviljade varken socialförsäkringsförmåner eller försörjningsstöd.
