Stora utmaningar kvar när alla textilier ska samlas in

I Sverige konsumerar varje person i genomsnitt omkring 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per år. Omkring 7-9 kilo textilier blir till sopor bland det vanliga restavfallet och går direkt till förbränning. 

Syftet med de nya reglerna som införs till årsskiftet är att en större del av textilierna ska kunna återanvändas eller återvinnas, och det hela är en anpassning till ett EU-direktiv som kom år 2018. 

Med åtgärderna hoppas man ta ett steg mot att hantera de enorma miljöproblem som världens textilproduktion utgör.

Men hur kommunerna agerar inför de nya bestämmelserna ser olika ut. I en enkät som SVT nyheter skickat till landets samtliga kommuner (och som besvarats av 92 procent av kommunerna) svarar 47,4 procent att man kommer att ha textilinsamling både på stora återvinningscentraler och vid återvinningsstationer i bostadsområden. Men hela 43,6 procent svarar att de bara kommer ha insamling på de stora återvinningscentralerna. Betydligt färre kommuner svarar att de bara kommer att samla in avfallet på återvinningsstationer i bostadsområden (2,6 procent). Ytterligare 1,9 procent kommer att ha insamling dels på stora återvinningscentraler och dels via mobila insamlingsplatser. 4,5 procent har inte kunnat uppge hur de ska samla in avfallet.

Kommunerna kommer också att vara skyldiga att informera medborgarna om var och hur insamlingen kommer att ske. Huruvida det blir förändringar eller inte beror på hur insamlingen hittills sett ut och andra förutsättningar i de enskilda kommunerna.

Olika utmaningar för olika kommuner

Göteborgs stad skriver i ett pressmeddelande att insamlingsställena finns på samma ställen som tidigare: på återvinningscentraler, återvinningsstationer och i de flerbostadshus som har textilinsamling.

– Det här kommer att skötas av våra samarbetspartners, säger Sandra Alm, ansvarig projektledare på Kretslopp och vatten, Göteborgs stad.

I mindre kommuner ser förutsättningarna annorlunda ut. Sveriges minsta kommun, Dorotea, samlar sedan tidigare in textilier separat, men de har då gått till förbränning. Detta ”då vi ligger för avsides” för att ha fått till en annan lösning, skriver kommunens renhållningsingenjör Andreas Karlsson till Syre i ett mail. 

För att lösa det problemet har kommunen nu gått samman med nio andra inlandskommuner i Norrbotten och Västerbotten, r10 kommunerna, för att upphandla insamlingen tillsammans.

”Dock fick vi inte till ett anbud innan årsskiftet. Men vi har gått vidare till ett öppet förfarande och förhandlar med en aktör där vi räknar med ett avtal på plats i slutet av januari månad”, skriver Andreas Karlsson.

”Försvinnande liten” del går till återvinning

Men bara för att kommunerna nu ska samla in alla textilier så upphör inte de många utmaningarna med själva hanteringen.

– Materialåtervinning av textil, det vill säga fiber till fiber, är försvinnande liten idag. Det beror på att det är svårt eftersom mycket textil består av blandade material. Textilavfall blir oftast stoppning, ljudabsorbenter, trasor och dylikt, säger Sandra Alm i Göteborgs stads pressmeddelande.

Yvonne Augustsson, sakkunnig inom textilier på Naturvårdsverket, bekräftar den bilden. Till Sveriges radio Ekot säger hon att utmaningen att både sortera och återvinna material kommer att vara stor framöver. De insamlade textilierna väntas uppgå till 60-80 000 ton per år.

– I dag saknas det ju infrastruktur för att sortera och materialåtervinna materialet, både i Sverige och inom EU, säger hon.

Det finns några anläggningar för klädsortering i Sverige idag. Syre har tidigare skrivit om en av dem, Sysav i Malmö. En ny anläggning i Södertälje kommer att starta upp efter nyår.

Men fler sorteringsanläggningar behövs, och ännu större är behovet av återvinningsanläggningar, enligt Yvonne Augustsson.

– Det är inte så att det bara räcker med en återvinningsanläggning, utan det kommer att krävas specifika anläggningar som kan hantera olika fibersammansättningar och material, säger hon till Ekot.

Men även om materialåtervinningen förbättras framöver så är den inte en enkel lösning på hela problemet med den omfattande och resursintensiva textilindustrin. Även när man använder återvunna fibrer istället för nya fibrer i textiltillverkning så går det åt en hel del energi och kemikalier. Enligt Naturvårdsverket beräknas den totala klimatpåverkan från en textil med återvunna fibrer bli mellan mellan 0 och 10 procent mindre än med nya fibrer. 

Samtidigt kan återvinningen ge andra miljövinster. Som Gustav Sandin Albertsson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tidigare sagt till Syre så kan exempelvis vattenåtgången vid tillverkningen av en t-shirt minskas rejält ju högre andel återvunnen bomull som används. 

Sandra Alm på Göteborgs stad sammanfattar det så här:

– Det bästa för miljön är som vanligt att avfall aldrig uppstår: att vårda sin textil, lappa och laga och förlänga deras livslängd.