Skogsägare ska i många fall få grönt ljus att avverka efter tio dagar istället för sex veckor. Det är ett av de förslag som den skogspolitiska utredningen gav i dag i ett delbetänkande. Med förslagen ska också möjligheten att överklaga så kallade noll-beslut försvinna, något som miljöorganisationer använt sig av.
Det var mycket rykten som hade omgärdat det delbetänkande som den pågående skogsutredningen skulle presentera i dag. Bland annat att utredningen skulle ge förslag på att ta bort tillståndskravet inom den fjällnära skogen. Så blev det inte. Men utredaren Göran Örlander ville inte svara på om ett sådant förslag skulle kunna komma i samband med att utredningen slutredovisas nästa år.
– Jag kommer inte kommentera den saken i dag, sa han.
Ytterligare ett förslag som väntades var att han skulle föreslå att det inte skulle behövas avverkningsanmälningar på områden under fem hektar. Men något sådant kom inte heller. Här var Göran Örlander tydlig med att det var något som utredningen tagit ställning till.
– Det främsta skälet varför jag inte förordade en förändring av arealgränsen, det är möjligheten att leva upp till krav på kontroll och tillsyn som rättsakter inom EU ställer. En höjning av arealgränsen skulle innebära att dessa krav behöver uppfyllas på andra sätt som enligt min bedömning inte innebär någon förenkling.
Flera ändringsförslag
Istället la han fram förslag på en rad regeländringar. I dag kan beslut överklagas till både mark- och miljödomstolen och förvaltningsdomstolen. Men Göran Örlander vill samla det hos mark- och miljödomstolen. En stor förändring som också föreslås är att en avverkningsanmälan ska frikopplas från en samrådsanmälan enligt miljöbalken. Det innebär att markägarna inte ska behöva bedöma åtgärdens påverkan på miljön, i samband med en avverkningsanmälan.
– Genom att dela på dessa blir anmälan om avverkning enbart en underrättelse. Skogsstyrelsen får reda på att en åtgärd ska genomföras. De kan agera men måste inte agera, säger Göran Örlander.
Men samråd måste fortfarande genomföras om ”åtgärden väsentligt kan ändra naturmiljön”. Här ska Skogsstyrelsen, enligt förslaget, få i uppdrag att peka ut områden där det kan behövas. Då har markägaren ett ansvar att ta reda på vad det finns för eventuella arter som behöver skyddas enligt miljöbalken, genom exempelvis en artinventering. Men Göran Örlander föreslår att kostnaderna begränsas till max 3 procent av värdet på den berörda delen av fastigheten.
– När samråd krävs ska ett sådant ärende leda till ett formellt beslut som kan överklagas.
Slut på nollbeslut
Enligt Göran Örlander skulle förslagen, om de blir verklighet, innebära att så kallade ”noll-beslut” inte längre kommer vara aktuella. Det vill säga när miljöorganisationer överklagar att Skogsstyrelsen inte tagit ett beslut angående en avverkningsanmälan som man menar hyser ett skogsområde med fridlysta arter.
– Med den här ordningen så anser vi att de här nollbesluten inte längre kommer vara aktuella.
I dag kan en markägare påbörja en avverkning sex veckor efter det att den anmält åtgärden till Skogsstyrelsen och inte hört något från myndigheten. Den tidsfristen ska sänkas till tio dagar. Om ett ärende plockas ut för fördjupad manuell granskning och Skogsstyrelsen behöver mer än tio dagar, måste markägaren meddelas detta genom ett tillfälligt förbud, enligt förslaget.
– Det kan möjligen uppfattas som kort tid, det är dock den tidsfrist som tillämpas sedan några år tillbaka i Finland.
Utredningen ger också förslag på ersättningsfrågan. Det för att markägare inte ska bli utan ekonomisk ersättning i samband med att skogsägare förbjuds bruka skog, vilket kan vara fallet idag.
– Att det finns ett fungerande ersättningssystem är viktigt för att markägare ska ha tillit till rättsystemet och till att hans eller hennes värden består.
