Internationella domstolen ska nu ta ställning till vilka skyldigheter världens länder har när det kommer till klimatförändringarna. Idag inleddes förhandlingarna i Haag.
– Det kan få väldiga konsekvenser, säger Gertrud Wrange, engagerad i det svenska klimatmålet Aurora, på plats för att följa förhandlingarna.
På uppdrag av FN:s generalförsamling inledde i dag Internationella domstolen ett historiskt klimatmål som kan få bäring på det globala klimatarbetet. Domstolen ska yttra sig om hur stater ska förhålla sig till klimatåtgärder, utifrån internationell rätt. Ett yttrande som både ska omfatta vad länderna ska göra för att skydda klimatsystemet och hur deras skyldigheter ser ut när det kommer till klimatskador, utifall att de ”genom sina handlingar och underlåtenheter har orsakat betydande skada på klimatsystemet och andra delar av miljön”.
– Resultatet av dessa förhandlingar kommer att ge eko över generationer och avgöra ödet för nationer så som min och framtiden för vår planet, inledde Ralph Regenvanu, representant för ö-nationen Vanuatu, förhandlingarna.
– Jag väljer mina ord med omsorg när jag säger att detta mycket väl kan vara det mest betydelsefulla fallet i mänsklighetens historia, fortsatte han.
Ralph Regenvanu lyfte också att den lilla ö-nationen inte kan hållas ansvarig.
– Vi befinner oss i frontlinjen av en kris som vi inte har skapat, en kris som hotar vår existens.
Kan få betydelse för Sverige
Även länder som bidragit till en stor andel av dem historiska utsläppen kommer att höras under de offentliga utfrågningarna. Utanför domstolen anordnade aktivister en manifestation under måndagen, till stöd för sårbara stater såsom Vanuatu. Där stod också Gertrud Wrange från Sverige, aktivist engagerad i den svenska klimatgruppen Aurora, som stämt svenska staten för att ha en otillräcklig klimatpolitik. Hon säger att utfallet kommer att få stor betydelse för den svenska processen.
– Det här leder till att vi får en tydlig bild av hur internationell rätt tolkas i frågan om klimatförändringar, vilket är jätteviktigt för vi använder oss av internationell rätt i vår argumentation.
Vad förväntar du dig av Sveriges anförande?
– Vi hoppas förstås på att det blir ett starkt anförande som tar klimaträttvisa på allvar och att man trycker på att Sverige både historiskt och nu har väldigt höga utsläpp och därför har ett särskilt ansvar att gå före, säger Gertrud Wrange.
De offentliga utfrågningarna, som pågår mellan 2 och 13 december 2024 i Fredspalatset i Haag, samlar representanter från 98 stater och 12 internationella organisationer. Sverige, tillsammans med övriga nordiska länder, kommer att höras den 4 december mellan 11:00 och 11:45. Domstolens yttrande väntas under 2025.
