Utredaren Anita Linder överlämnade den 26 november sina förslag i utredningen Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll till migrationsminister Johan Forssell (M). Utredningen innehåller förslaget om informationsplikt, i praktiken en angiverilag som innebär att anställda på myndigheter får en skyldighet att lämna uppgifter om papperslösa till verkställande myndighet, primärt polisen, som kan lämna vidare till Migrationsverket och Säkerhetspolisen.

– Samarbetspartierna är överens om att skola, vård, socialtjänst och bibliotek ska undantas från den föreslagna informationsplikten, säger migrationsminister Johan Forssell (M) på pressträffen.

Utredaren pekar ut att primärt sex myndigheter ska omfattas: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

– Vår bedömning är att det framför allt är Skatteverket som kommer att få den största betydelsen i det här sammanhanget, i viss utsträckning också Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, säger Anita Linder.

Uppgifter kan vara namn, identifikationsuppgifter som samordningsnummer och dossiernummer hos Migrationsverket, adress, e-postadress eller var personen arbetar.

Fyra myndigheter inkluderas inte: Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Transportstyrelsen och Statens servicekontor, då de enligt utredaren inte har relevant information.

“Bli ett angivericentrum”

Fackförbundet ST vill inte ha informationsplikt och åberopar i ett pressmeddelande att det skapar onödig stress och osäkerhet hos myndighetsanställda för det som kallas ett “symbolpolitiskt förslag ägnat att signera stram migrationspolitik”. ST organiserar statligt anställda, på bland annat Skatteverket.

Hur känns det att Skatteverket ska bli den viktigaste aktören?

– Det känns inte bra. Anställda upplever inte förslaget som positivt, det finns många frågor och skapar en olustkänsla. Det är något som inte ingår i våra huvudsakliga uppgifter, men nu ska vi bli ett angivericenter för papperslösa, säger Anders Tell, avdelningsordförande för fackförbundet ST på Skatteverket.

Hur kan uppgiftsinsamlandet praktiskt se ut på Skatteverket?

– Jag ser att det skulle kunna bli aktuellt när vi till exempel gör sättningskontroller, kassakontroller eller byggkontroller, där vi skulle kunna stöta på papperslösa. Om vi kommer till en lägenhet där det bor många personer begär vi att de ska identifiera sig, säger Anders Tell, och fortsätter:

– Det är lite höljt i dunkel hur det här ska hanteras i praktiken. Om en enskild handläggare väntas anmäla någon innebär det att myndighetsanställda kommer att sättas i en obekväm sits. Kommer man att kunna anklagas för tjänstefel och riskera löneavdrag eller värre om man inte anmäler?

På pressträffen föreslog utredaren inga särskilda sanktioner för uppgiftsskyldigheten utan uppgav att disciplinära åtgärder enligt lagen om offentlig anställning och reglerna om tjänstefel i brottsbalken är tillräckliga.

– Alternativet är, som man redan varit inne på i den grova brottsligheten, att släppa på sekretessen, så att myndigheter kan delge varandra information. Det är en stor skillnad mot att ansvaret att ange ska ligga på varje anställd, säger Anders Tell.

I utredningen föreslås “en ny sekretessbrytande uppgiftsskyldighet i utlänningslagen” när det finns “anledning för en myndighet att anta att en utlänning inte har rätt att vistas i Sverige”.

– Människor har i dag ett högt förtroende för Skatteverket. Risken med en angiverilag är att utsatta kanske inte vågar ta kontakt och att det är något som kan spridas, säger han.

Otydligt omfattning

Även Göran Arrius, ordförande i Saco, säger att det är otydligt vilka som innefattas av en anmälningsplikt. Saco, som driver akademikers intressen på arbetsmarknaden, har också medlemmar i offentlig sektor.

– Vi behöver läsa utredningen i sin helhet och höra med de medlemsgrupper som omfattas av förslaget, säger han.

Enligt Lars Olsson, chefsjurist på Asylrättscentrum, behöver förändringarna som görs i de berörda myndigheterna undersökas. 

– Det handlar om myndigheter som berör många människors liv och vardag. Vi får fundera på i vilken mån det skulle kunna leda till konsekvenser som är i strid med de konventionsåtaganden Sverige har, säger han till Dagens Arena.

Utredningen har redan påverkat personer som är oroliga över sin status i Sverige och att effekterna av den nya informationsskyldigheten är oklara, uppger han.

Civil rights defenders, CRD, har drivit kampanj mot angiverilagen, med motivet att den skulle driva papperslösa personer längre bort från samhället.

– Trots undantag riskerar detta förslag att spä på rädslan att bli angiven, vilket redan i dag är ett hinder för att papperslösa ska kunna tillgodogöra sig sina rättigheter. Förverkligandet av rätten till hälsa, utbildning, bostad, skydd och en skälig levnadsstandard förutsätter att människor i praktiken vågar tillgodogöra sig sina rättigheter, säger Martin Nyman, tillförordnad biträdande chefsjurist på människorättsorganisationen.

Inskränkningar av mänskliga rättigheter måste stå i proportion till den effekt som förslaget innebär, uppger han och betonar vikten av att regeringen ger remissinstanser tid att granska förslaget samt lyssna på deras och Lagrådets synpunkter.

– Även om anmälningsplikten i nuläget föreslås vara begränsad till att omfatta sex myndigheter finns det en risk för att detta kan komma att utökas. Har man gett sig in på den vägen är vi oroliga för att trösklarna sänks för att införa en mer omfattande angiverilag längre fram, säger han.

SD: “Klart vi är nöjda”

I Tidöavtalet mellan Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) finns punkten att ”kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd”.

När Anita Linder presenterade undantagen vård, socialtjänst och skola tog hon upp risken för att förtroendet för vården skulle skadas och till exempel inte nödvändig provtagning kan ske.

– Det finns en risk att man inte vågar söka vård om man vet att det finns risk att uppgifter lämnas vidare. Framförallt kanske man söker vård alldeles för sent, säger hon.

Biblioteken nämndes inte av henne, men under ministerns summering av utredningen framgick att de undantas tillsammans med vård, socialtjänst och skola.

– Det finns en risk att barn inte vill eller får utnyttja sin rätt till skolgång och då finns en risk att vi inte lever upp till våra åtaganden enligt barnkonventionen, men också vår inhemska lagstiftning, säger Anita Linder.

Enligt Tidöpartierna behövs lagen för att komma åt skuggsamhället och lanserar en rad andra åtgärder i syfte att öka återvändandet.

– Det har varit en väldigt upptrissad debatt där fler kanske skulle ha läst utredningsdirektivet redan från början. Vi gör nu det vi sagt att vi ska göra, säger Johan Forssell till journalisterna på frågestunden.

Att SD och L haft olika inställningar gör han inte till ett problem. SD-ledaren Jimmie Åkesson har uppgett att han inte ville ha några undantag medan L beslutat på sitt landsmöte att de som arbetar i skolan och vården måste undantas.

Efter pressträffen kommenterade L-ledaren Johan Pehrson med ”en vinst för L och Sverige” på X.

SD:s migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling uppgav till Ekot att det inte blev ”utgången vi skulle vilja ha sett”, men internt talas också om en stor framgång, rapporterar Aftonbladet.

– Vi har fått igenom 90 procent av det vi ville ha, sedan fick vi några grejer som vi inte ens hade frågat efter. Så det är klart att vi är nöjda, säger Aspling till Aftonbladet.

Partiet uppger att de har en “överenskommelse om hur vi ska gå vidare”.

Facken: ”Slopa förslaget”

Även reaktionerna från vård och skola är kritiska, trots att många är lättade över undantagen. Flera uttalar sig som Veronica Magnusson, ordförande för välfärdsfackförbundet Vision, att samtidigt som det är ”bra att professionen har lyssnats till” finns oro för andra verksamheter som påverkas.

– Vi vill därför uppmana regeringen att helt slopa förslaget om anmälningsplikt. Den här typen av krav riskerar underminera viktiga verksamheter och skapa negativa effekter för individer som är i behov av stöd. 

”Angiveri hör inte hemma i vården eller välfärden”, skriver Vårdförbundet i ett pressmeddelande.

–  Utredningen har just kommit och vi behöver analysera den i alla delar. Välfärdens medarbetare ska inte jobba som angivare på något sätt, säger Sineva Ribeiro, ordförande på Vårdförbundet.

Kommentar kommer också från Läkarförbundet, som bland annat drev en kampanj med namnet ”Jag är läkare – inte gränspolis”.

– En anmälningsplikt för vårdanställda strider mot grundläggande etiska regler för hälso- och sjukvården och FN-konventioner. Vi är glada över att våra protester har gett resultat och att utredningen landat i det självklara – att man inte kan kräva att vårdpersonal ska anmäla vårdsökande, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

Anna Olskog, ordförande för Sveriges lärare, kallar det ”en seger för vårt envetna motstånd”.

– Jag noterar att ministern säger att Tidöpartierna är överens om att undanta skola, vård och socialtjänst, säger hon i ett pressmeddelande.

Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR (Sveriges socionomers riksförbund) har många medlemmar på myndigheter.

“Tilliten till våra offentliga förvaltningar är avgörande för att samhällskontraktet ska fungera. Urholkas den tilliten för papperslösa, är risken överhängande att den urholkas även för andra grupper. Vi säger fortfarande nej till en angiverilag”, skriver förbundet på sociala medier.

Läget i andra länder

Heike Erkers uppger i ett uttalande att förbundet sett exempel på att regeringen lägger förslag i strid mot utredning, remissinstanser och Lagrådet, vilket gör det viktigt att följa frågan.

– En angiverilag, oavsett vilka som omfattas av den, har internationellt visat sig vara ineffektiv. Liknande lagar finns, eller har funnits, i Tyskland, Storbritannien och Nederländerna, och de lagarna har inte varit effektiva i att få papperslösa att lämna landet.

Chefen för det europeiska nätverket för papperslösa Picum, Michele LeVoy, säger till Affärsvärlden att liknande initiativ varit aktuella i flera länder, men att den enda relevanta jämförelsen i Europa är lagstiftningen i Tyskland. Lagen, från 2004, innebär att offentliganställd vårdpersonal ska rapportera en papperslös till migrationsmyndigheterna.

Enligt LeVoy är en konsekvens att papperslösa väntar allt längre med att söka vård, vilket kan öka lidande och vårdkostnader.

– Civilsamhället och städer försöker då i stället att erbjuda vård. En stor börda faller på frivilliga. Det kompromissas också med yrkesetiken hos vårdpersonalen, säger hon till tidningen.

Tyskland har bland annat anmälts till EU-kommissionen för att bryta mot dataskyddslagen.

Det svenska lagförslaget har fått kritik från FN-kommittéen, som rekommenderar att säkerställa att politiken ”inte hindrar migranters, i synnerhet migrerande barn och papperslösa migranters, lika tillgång till tjänster som är nödvändiga för att förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter”, vilket Syre rapporterade om.

Totalt var 14 av landets 21 regioner emot lagförslaget, enligt en enkät från Akademikerförbundet SSR tidigare i november. Av 290 kommuner var 44 av de 195 svarande emot förslaget. Tre var för.

I befolkningen i stort går åsikterna isär enligt en opinionsundersökning, rapporterar SVT Nyheter. Lite över en fjärdedel anser att det är ett mycket bra förslag och ungefär lika många att det är mycket dåligt. Skillnaden mellan kvinnor och män är stor, där nästan lika många kvinnor svarade mycket dåligt som andelen män mycket bra.

Vad kommer att ske?

– Det som är provocerande här i dag är ju att verkställande myndigheter saknar information för att kunna verkställa besluten samtidigt som just ett anal myndigheter kan sitta på den här informationen, säger Forssell på pressträffen. 

Göran Sundström, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet, säger att om systemet införs innebär det ett erkännande av lagen.

– Undantag tar ju inte bort att vi inför ett angiverisystem. Det är visserligen bra att sjuksköterskan får ett undantag, men genom att undanta några räknar man med att få igenom lagen. Och när lagen finns på plats har vi erkänt den, och vad är det som hindrar att de som har undantag nu inte kommer in i systemet senare?

Enligt honom är förslaget dåligt av två skäl:

– Dels för att det påverkar relationen mellan staten och folket, då den är början på ett angiverisamhälle. Dels för att den skadar relationen mellan politik och förvaltning. Här införs saker som mycket stora delar av förvaltningen protesterar mot i en större utsträckning och med ett högre tonläge än vad i alla fall jag har upplevt tidigare, säger Göran Sundström, och fortsätter:

– Ett alternativ är att alla fackförbunden enat säger nej till förslaget, och att det inte räcker med undantag för vissa. Rent konstitutionellt kan ju regeringen driva igenom ett förslag liksom förvaltningen kan protestera mot det genom att inte tillämpa lagen. Vi har ju lagprövningsskyldighet i Sverige, så det är en väg att i det enskilda fallet säga att det här inte är förenligt med högre lag, till exempel grundlagen eller en EU-konvention.

Ett av argumenten från M och SD är att informationsplikt funnits tidigare, och var då inget problem. Hur ser du på det?

– De ska väl belägga ett sådant påstående, för lagen avskaffades för att det var ett problem, vilket framgick av den stora utredningen som framför allt gällde skolan. Paragrafen användes inte för att den var problematisk. Man tog också bort regeln för att möta internationell lagstiftning om att barn har rätt att gå i skolan. Så att det inte var problematiskt är inte sant, säger Göran Sundström.

Kravet avskaffades 2013, då en reform gav papperslösa barn rätt till hälso- och sjukvård samt skola, med hänvisning till Barnkonventionen och principen om att barnets bästa ska komma i första rummet ska barn utan papper ha samma rättigheter som andra barn i Sverige, uppgav Rädda barnen. Tidigare var socialnämnden samt styrelsen för utbildning vid grundskola och gymnasieskola “skyldiga att lämna uppgifter till polisen om en utlännings namn, födelsedatum, medborgarskap och adress”.

Förslaget skickas nu ut på remiss. Enligt Forssell är förhoppningen att lagen blir verklighet under mandatperioden.

Ny lag brottsbekämpning

Ett par dagar efter pressträffen, på regeringssammanträdet den 28 november, beslutade regeringen att lägga fram propositionen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen”, rapporterar Dagens nyheter. Lagen, som nu ska läggas fram i riksdagen, innebär att myndigheter och skolor blir skyldiga att lämna uppgifter om exempelvis elever till polisen.

– Vi tycker inte det här är bra, det är ju samma sak som ”angiverilagen” och som vi protesterade emot, säger Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef vid fackförbundet Sveriges skolledare, till tidningen.

Rektorer ska på eget initiativ anmäla elever till polisen om de ”bedömer att uppgiften behövs i den brotts­bekämpande verksamheten”.

– Om man misstänker att ett barn är i landet illegalt så kan ju det ha betydelse för brottsbekämpningen, säger hon.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) måste myndigheter samarbeta mer för att trycka tillbaka organiserad brottslighet och förhindra att unga rekryteras till gäng.

”I dag finns alltför stora hinder för detta – myndigheter och andra aktörer kan eller vågar inte dela information med varandra”, kommenterar han till DN.

Lagrådet sågade detta förslag, rapporterade Dagens nyheter, och bland annat skrev i remissyttrandet att vissa delar av den är “rentav omöjlig att tillämpa”. Enligt Strömmer har vissa justeringar gjorts och lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

“Vi ​​är fortsatt oroade”, uppger Sveriges skolledare i ett uttalande. “Regeringens parallella förslag om informationsdelning mellan skolledare och polisen utan föregående begäran, kan få samma negativa konsekvenser som anmälningsplikten och äventyra skolans grundläggande uppdrag”.

Professor Göran Sundström kan se kopplingar mellan förslagen, som båda har undersökningsplikt.

– En del kan nog tycka att det är skillnad på denna utredning och den om angiverilagen genom att denna riktar in sig på brottslingar. Och en del kan då kanske lättare acceptera detta förslag, eftersom vi alla, i någon mening, har en skyldighet att anmäla brott. Men å andra sidan är det ju även ett regelbrott att vistas i landet olovligt, säger han.