I mars klubbades det så kallade plattformsdirektivet i EU, som ska ge personer som jobbar via digitala plattformar starkare rättigheter. Det handlar om vad som i dagligt tal benämns gigjobb, ofta representerade av taxichaufförer, budbilsförare eller matleverantörer.

Direktivet ska genomföras i medlemsstaterna senast den 2 december 2026 och i dag har regeringen gett en utredare i uppdrag att undersöka hur regleringen ska genomföras. Enligt ett pressmeddelande ska ”den svenska arbetsmarknadsmodellen (…) vara en central utgångspunkt” och utredaren Jonas Malmberg ska analysera hur svensk rätt förhåller sig till plattformsdirektivet och presentera nödvändiga förslag och åtgärder senast den 31 december 2025.

– Personer som är anställda i gig-branschen ska ha goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö precis som alla andra på arbetsmarknaden. Gig-ekonomin har många fördelar och det är också viktigt att branschens innovationsförmåga tillvaratas, säger jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg i pressmeddelandet.

Sedan gigjobbens intåg i Sverige har flera rättsprocesser drivits om framför allt plattformarnas arbetsgivaransvar. Senast i förra veckan konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen i ett domslut att leverantören Bolt inte ska betraktas som arbetsgivare med ansvar för matbudens arbetsmiljö.